Idag kändes som världens längsta dag… När klockan slog 11 hade jag hunnit kolla på klockan otaliga gånger redan och hoppats på att den var betydligt mer än den var. För att fördriva tiden tog jag en promenad till Svindersvik efter att jag ätit lunch och matat Adam.

Väl vid Svindersvik gick jag in på det lilla trädgårdsområdet som finns där och plockade med mig lite fallfrukt hem för att baka en härlig äppelpaj! Jag fick med mig ett helt gäng hem faktiskt då en stor grej tyvärr gått av med massa äpplen på.

Min familj hann knapp ut genom dörren innan Adam gjorde sig hörd... Mja, detta kan nog vara den värsta hittills tror jag ^^ Hade jag funderat på att bada honom under dagen var detta det perfekta tillfället. Sagt och gjort, en liten stund senare var han ren och fin igen!

Ett väldigt efterlängtat besök, det märktes när mamma parkerade utanför huset. Äntligen skulle de få träffa mini en lite längre stund och äntligen hade vi återigen en övernattningslägenhet i föreningen som kunde nyttjas.

Då de kom relativt sent på eftermiddagen blev det inte mycket mer gjort än bebismys. Stackars Christoffer, tur att han har ett stort hjärta som låter oss alla hållas.

Dagen därpå bjöds vi på fint väder, nästan för varmt, och vi tog en promenad upp till Nacka Forum. Vi passade på att äta lite glass i solen från Glassverkstaden och Christoffer lyxade till det med en våffla med glass och nutella! Lunchen uteblev och vi bestämde oss för att äta en lättare sallad när vi kom hem innan vi skulle äta svamprisotto till kvällsmat.

Christoffer följde med mig upp till lägenheten och höll mig sällskap. Han lekte med Adam och sysselsatte honom medan jag fixade lunchen. Mamma och pappa skulle bara svänga förbi sin gästlägenhet en snabbis och skulle snart komma upp till oss… Men, efter drygt en timme hade de fortfarande inte dykt upp och Christoffer gick ner för att kolla till dem, då hade de somnat i varsin säng ^^

Lunchen drog ut på tiden och snart var det middagsdags, men ingen var speciellt hungrig längre förutom Johan som var på väg hem. Istället för risotto blev det en riktig Ek-klassiker - korv med bröd och klet!

Senare på kvällen fick Christoffer äntligen agera fotograf så att jag och Johan fick en familjebild tillsammans, vår första! Även om Christoffer var lite nervös och ovan, fick vi ett gäng riktigt härliga bilder från klipporna, oerhört tacksam för det!

Adam kan det här med att sova, helst hos pappa. Sen hur han sover hos pappa verkar spela mindre roll - liggandes på hans lår eller i famnen, det kvittar ^^ Och kolla hur otroligt söt han kan vara… Jag dör sötdöden när han ligger så där med händerna!

När en bebis tillslut har somnat efter mycket om och men, ja, då låter man dem sova no matter what. Ikväll var en sån kväll då vi helt enkelt lyfte ner hans babynest i sängen, lika försiktigt som att vi skulle desarmera en bomb.

Alltså, det låter så mycket värre än vad det faktiskt är... Det låter så mycket mer dramatiskt när man säger "barnakuten", men egentligen är det bara en öppen mottagning, typ drop-in. Men, när de är så här små som mini är, då tar man allt på allvar och då skickas man hit, oavsett vad det gäller.

De senaste två dagarna har mini varit väldigt slö, han har liksom inte haft de där levande ögonen som han brukar ha. Han har dessutom sovit väldigt mycket. När de är så här små ska man ha lite koll på att de inte blir för slöa då det kan påvisa något värre, så när han han inte piggnade till på hela dagen igår hörde jag av mig till vår barnmorska som hänvisade mig till en mottagning i Sickla. Det hon ville utesluta var urinvägsinfektion och det kunde hon inte kolla upp på egen hand. 

Mottagningen i Sickla återkom dock idag då jag ringde dem efter stängning igår. De hade dessvärre inga lediga tider och eftersom mini inte är många veckor gammal, hänvisade de mig till barnakutmottagningen på Sachsska. 

Inne på Sachsska slog det mig att detta kanske var en reaktion på vaccinet han fick för lite mer än en vecka sedan, men de symtomen var betydligt allvarligare och inte alls vad mini verkade ha. De kollade av hans temp och gjorde en genomgång av hans kropp. De kunde inte hitta någonting och tyckte att detta var en riktigt pigg grabb... Då ska de se honom en vanlig dag om de tyckte detta var piggt ^^ Kanske hade han en liten förkylning/infektion som hans kropp tog hand om, eller så kanske hans slöhet berodde på värmen och att han inte fick i sig tillräckligt med vätska. Något större fel var det dock in på honom och vi kunde skickas hem utan att oroa oss, väldigt skönt! 

Hellre det säkra före det osäkra, eller hur? Hellre åka in en gång för mycket än att låta något viktigt falla mellan stolarna. 

Det händer inte ofta, men när det väl händer så njuter jag av varenda sekund… Adam är inget stort fan av att sova på mig, han börjar snutta efter mat direkt och blir grinig om han inte får något. Så, när han väl slappnar av så pass mycket att han somnar på mig, då njuter jag!

Pappas famn däremot, oj va bra han sover där… Varje gång.

Men kolla på de här ögonen, hur blå är de inte?! Snälla, snälla, snälla förbli blå!

Mini har blivit tillräckligt gammal för att intressera sig för leksaker i sin närhet och vi har pratat om att vi måste skaffa en mobil till hans säng när han ligger där. Men, tills vi har införskaffat oss en riktigt får man vara kreativ och ta det man har - i det här fallet en horisontell arm på kamerastativet ^^

Det har gått 7 veckor sedan mini (kanske blir det Adam), gjorde entré och idag var min första dag “tillbaka” på jobbet. Om det går kommer jag att jobba hemifrån mån/fre fram till jul… Efter jul kommer jag jobba heltid (hemifrån mestadels) och sedan gå på 100% föräldraledighet igen i samband med påsk. Ser redan fram emot det!