Igen, jag är en så dålig fästmö… Ingenting har jag ordnat till Johans på hans första Fars Dag! Jag är så van att alltid försöka göra något speciellt inför födelsedagar och liknande, men i år har jag verkligen varit sämst på det. 

Däremot så åkte vi förbi Svenne på vägen till Stockholm igen, här väntade även Markus (Johans äldsta bror), med flickvän. De ville också hinna träffa oss och då fick det bli ute hos Svenne! Även de hade med sig lite paket till oss, ännu ett klädset som var himla gulligt, men även en snuttis och en bok. Det blev lite presenter till Adam här nere i Västervik, se bara här nedan.

Vi stannade dock inte så länge idag eftersom vi skulle åka hem till Stockholm igen. Adam var inte fullt lika imponerad den här gången utan började gråta i sömnen och slutade inte när han vaknade. Han pep också betydligt mer än resan ner och vi fick göra två stopp totalt… Kanske var det sämre att åka bil i mörkret, han såg ju inte lika mycket då… Eller så var han bara trött efter en väldigt händelserik helg.

Helgerna i Västervik har för få timmar i förhållande till hur många vi alltid försöker hinna med att träffa. Idag väntade middag med Johans bror + familj och då skulle alla barnbarn vara på plats under samma tak för första gången.

Vi hade även planerat in en fika hemma hos Robert under förmiddagen/lunchen, ett måste att träffa honom när vi är nere! Vi köpte med oss lite fikabröd, sedan hängde vi där ett par timmar innan vi var tvungna att åka hem igen. Tyvärr var inte Amanda hemma, men hon hade köpt ett litet paket till oss, ett sött litet klädset till Adam! Himla gulligt!

Dagens middag blev lite vad den blev när alla barn var på plats. När Anna och Andreas knackade på dörren med sina barn, Theo och Moa, låg jag nere i källaren och ammade. Jag hörde Theos gallskrik hela vägen ner, han var verkligen inte på humör ^^ Jag ser verkligen inte fram emot toddler-tiden, jag fasar för den!

Adam somnade intill mig och eftersom han är så liten lämnade vi självklart inte kvar honom där nere själv, därför dröjde det drygt en timme innan vi kom upp och hälsade på alla. 

Tina, som förberett maten, presenterade glatt sin rätt - “Nu ska ni få smaka på något gott - mangokyckling!” ^^ Alltså, vad är oddsen att både Svenne och Tina bjuder på samma recept?!

Adam som inte är så van vid så mycket människor och ljud, blev nog något överstimulerad den här dagen. Han hängde dock med och var inte alls speciellt gnällig, knappt alls, men han var bra trött när alla hade gått hem. Han somnade direkt när vi la honom i sängen, sötnosen.

Att resa med ett litet barn är lite annorlunda mot vad man är van vid. Det är mycket småsaker som ska med och många lite större saker som tar stor plats i vår lilla bil. Hade vi nu varit smarta hade vi inte tagit med oss vagnen, vi borde förstått att den inte skulle hinna användas den här helgen. 

Resan ner gick oförskämt bra, vi stannade bara en gång och det skulle vi ju ha gjort ändå även om det vara var vi två. Adam och jag lekte lite i baksätet medan Johan körde. 

Första stoppet den här helgen var hos Svenne, Johans pappa, och det var första gången han fick träffa Adam. Han sken upp som en sol när han fick syn på oss och kramade om oss hårt när vi steg ut ur bilen.

Här bjöds det på räkmacka till förrätt och mangokyckling till varmrätt, sedan umgicks vi bara på kvällen och hade det mysigt (jag myste med en katt i knät), i väntan på att Lena skulle komma hem. Hon klev in genom dörren vid 21:30, men iom att Adam vaknade till när vi skulle röra på oss, hann även hon att träffa honom!

När det var dags att köra in till Västervik, till Tina, tog jag det väldigt försiktigt genom skogen, vi passerade nämligen en hel drös hjortar som stod i dikena vid vägkanten. När vi sedan kom fram Tina, hade hon åkt hem tidigt från sin företagsfest för att hinna träffa oss innan vi gick och la oss!

Han somnade direkt i den lilla resesängen som Tina hade köpt och oron jag hade haft innan, att han skulle få svårt att somna utan varken vitt brus eller gungning, var som bortblåst.

Igår plingade till i min mobil - nytt meddelande i WhatsApp... Jag använder typ inte WhatsApp, så jag blev lite förvånad, minst sagt. 

"Hej Nathalie, I got your number from Louis Cespedes. I'm looking for a photographer, kind of urgent. Are you available tomorrow?"

Ehm, ja alltså... Jag har ju inget jobb att passa nu så... why not! Jag checkade av med Johan om han möjligtvis kunde komma förbi efter jobbet och hjälpa mig genom att ta Adam medan jag fotograderade, därefter tackade jag ja.  

Dagen bjöd på fantastiskt väder och när jag klätt på både mig och Adam tog jag bergshissen ner till båten. Det var så otroligt vackert och jag blev lite ledsen i själen över att jag frivilligt valt att lämna detta. Jag försökte njuta av resan in till stan och insåg hur svårt det kommer bli att vara spontan på det här sättet när vi flyttat. 

Väl på plats vid EATALY inne på Biblioteksgatan, välkomnades jag upp i de fina lokalerna av en superhärlig italienare som visade vägen till det uppdukade julbordet. Adam sov så snällt i sin vagn ända tills Johan dök upp, sedan charmade han alla när han vaknade på gott humör!. Där hade de förberett all mat, men inte tänkt något alls på presentationen. Bord med vita dukar fanns, men that's about it. Däremot hade de letat fram sina julkartonger, där fanns ljusslingor och kulor som vi använde oss av för att smycka upp bordet. De De visste inte riktigt vad de var ute efter då deras "social media person" var sjuk. 

Efter drygt en halvtimme kom Johan förbi och hjälpte mig med Adam så att jag kunde fokusera på att fota. Två timmar senare ansågs vi vara klara och fick provsmaka lite på de olika rätterna innan vi tackade för oss och tog båten hem igen. Vi kom hem runt kl 21 och jag skyndade mig att göra ett första pass på korten då vi skulle vara borta i helgen. Jag ville leverera korten på måndagen då jag visste att det var bråttom, så jag satt uppe en stund på kvällen medan Johan och Adam sov.

Adams nya skill - suga in underläppen så mycket som det bara går ^^ Eller ja, ny och ny, han har hållit på en stund med den här gången fick jag det på bild. Han är så otroligt söt när han gör det. 

Sen fortsätter vi med vår sitträning. Det går framåt, så klart, men han är bra framtung än och kommer nog vara det ett bra tag framöver. Men, han kämpar på!

Jag stod och plockade lite bland Adams kläder i skötbordet i badrummet medan han låg där med mig. Han jollrade lite för sig själv när han plötsligt tar sats åt sidan och vänder sig om! På skötbordet! Visst, han har vänt på sig någon enstaka gång innan i babygymmet, men detta var så bestämt.

Jag vände på honom och studerade honom en stund... Då vände han sig igen! Tur att jag var snabb, annars hade han slagit i huvudet i kanten iom. hans momentum ^^ Nu är det kört, vi måste vi börja ha lite koll på honom och tänka oss för när, var och hur vi lägger ifrån oss honom.

Det händer så mycket just nu. Det är fötter i munnen, zombieljud, gurgel, skratt, m.m. Så himla mysigt!