Herregud, mitt hjärta! Han hade varit så glad och lyckligt ovetandes hela dagen och han var i sitt essä när vi kom till BVC. Jag har aldrig hört honom skrika på det viset som han gjorde när hon stack honom - han fick knappt luft! Älskade vännen…
Resten av dagen var han som en annan bebis. Han grät och tokskrek som aldrig förr. Det var som att han nu insett att han kunde skrika… Ont hade han säkert också, älskligen.
12:30 idag var det dags, lägenheten skulle äntligen fotograferas så att den kunde läggas ut i helgen. Vädret var det absolut sämsta tänkbara - ösregn och disigt, man såg knappt Lidingö. Just in case, tog jag några kort på balkongen medan det var uppehåll på morgonen... Kanske kunde man använda något av det om vi inte kunde ha dynorna/kuddarna ute när fotografen var på plats.
När klockan var 12 var vi fortfarande inte helt klara, vi hann dock precis klart till 12:30. Men, det var fortfarande saker precis överallt. I skafferiet stod det massvis med låder, i hallen stod skötbordet och ute i trapphuset stod typ resten ^^ Herregud va saker.
Vid 12:45 hade fotografen fortfarande inte dykt upp och vid 13 pingade jag Jakob, mäklaren. Tydligen hade fotografen bokat in 15:30 och inte 12:30… Suck! Nu stod vi där i ett totalt kaos, med halva lägenheten ute i trapphuset. Dessutom började regnet ösa ner ute och vi hade missat dagens uppehåll. Nu såg man inte ens Lidingö längre, så mycket regnade det. Besvikelsen jag kände var enorm. Jag hade t.o.m. frågat om vi inte skulle boka om fotograferingen då vi skulle pricka in veckans enda regndag, men fotografen såg ingen poäng med det, han kunde “lösa blå himmel” om det var så.
När fotografen tillslut dök upp hade det inte direkt lättat ute, det hade snarare mörknat ytterligare. Adam var en exemplarisk bebis som somnade lite överallt i lägenheten allteftersom rum för rum fotades. Efter drygt en timme var vi dock klara och vi kunde bära in allting på sin plats igen. Oerhört skönt att det äntligen var över, nu kunde vi slappna av ett par dagar…
Med Johan på jobbet försökte jag lägga tid och energi på att fixa till i köket, men igen... allting tar 5 ggr så lång tid med Adam. Idag var han dock ganska nöjd, som tur var, och sov till och från i soffan medan jag plockade.
På stylistens begäran ljusade jag upp så mycket jag kunde i köket, men den där ljusa duken på bordet var jag allt annat än övertygad om. Tyckte inte alls den gjorde sig bra, men lät den vara trots det då det kanske såg bättre ut på bild än i verkligheten.
För att slippa stöka ner i köket och laga mat, köpte Johan med sin thaimat hem nerifrån Kajen när han klev av båten. Men, jag vet inte jag... Det är ganska dyrt, inte speciellt stora portioner och smakar inte så mycket som iaf jag hade önskat. Dock var energin maten gav välbehövlig då jag helt sonika glömt bort att äta under dagen.
Det blev ytterligare en lång kväll, men vi började äntligen se ljuset i tunneln och vi hade en plan för morgondagen då det äntligen var dags att fotografera lägenheten!
Efter att vi båda jobbat färdigt våra timmar idag, började vi riva ut kontoret och förvandla det från gamingstudio till nätt kontor ^^ Vilket jävla helvete det var att få bort mattan från golvet då båda skrivborden stod på den.
När de stora sakerna var fixade i kontoret, tog vi en paus och gav Adam all den uppmärksamhet han förtjänar. Han fick somna hos oss i stället för i sängen, vi lekte med honom i babygymmet och vi gosade tillsammans i soffan. Dock låg vi på minus och det fick vi äta upp under kvällen. Han vägrade bli nerlagd i sängen och tokskrek större delen av kvällen... Det är alltså så här många andra har det en vanlig vardag ^^
Jag kämpade med läggningen och Johan fick plocka i lägenheten. När Adam tillslut hade somnat kunde jag hänga upp gardinerna och styla kontoret. När klockan närmade sig 23 var jag heeelt färdig som människa... Måtte vi bara behöva göra detta en gång, jag orkar verkligen inte mer.
När de stora sakerna var fixade i kontoret, tog vi en paus och gav Adam all den uppmärksamhet han förtjänar. Han fick somna hos oss i stället för i sängen, vi lekte med honom i babygymmet och vi gosade tillsammans i soffan. Dock låg vi på minus och det fick vi äta upp under kvällen. Han vägrade bli nerlagd i sängen och tokskrek större delen av kvällen... Det är alltså så här många andra har det en vanlig vardag ^^
Som vi har plockat och städat i helgen, ändå ser vi knappt slutet på skiten. Helt otroligt va lång tid allting tar och ännu mer otroligt hur mycket saker vi har. Jag vet att det är mina saker, men vi båda använder ju grejorna ^^ I helgen åkte vi dessutom till Sickla och fyllde på ännu mer ^^ Vi köpte bl.a. nya gardiner till kontoret och sovrummet, kuddfodral till soffan, nytt överkast, duk till bordet samt lite fräscha växter.
När vi tog ner de mörka gardinerna i sovrummet och kontoret slog det oss hur otroligt mycket luftigare rummen kändes, framförallt kontoret, det kändes helt plötsligt mycket större än tidigare. Har vi gjort bort oss under alla år som vi bott här? ^^
Vi kommer låta skrivborden stå kvar i kontoret, men plocka bort alla skärmar förutom en. Sedan kommer vi plocka bort datorstolarna och ställa dit två köksstolar istället som är lite nättare. Tror det kommer bli väldigt fint där inne faktiskt, hoppas bara det syns på bild också.
Och medan jag städade och fixade till i sovrummet, låg Adam i sängen och lekte. Det dröjde dock inte länge innan han somnade mitt i allt kaos, gullungen!
När vi ändå höll på att städa kände jag att jag lika gärna kunde göra det grundligt inför visningen. Därför har alla skåp dammsugits och torkats rent invändigt, kylskåpet likaså. Allting har putsats och torkats rent, även om jag vet att mycket av det jobbet inte kommer synas på bilderna... Men som sagt, varför börja om med städningen när jag kan göra det på en gång.
Men, lägenheten ser som sagt ut som ett fullständigt kaos. Att vi ska fota här om ett par dagar är svårt att tro... Och vart alla saker ska ta vägen, jadu... ^^ Det slutade med att vi hyrde ett litet Shurgard-förråd för att stuva undan saker och det tog inte lång tid innan det fylldes till bredden med både kartonger och resväskor. Vi försökte rensa källarförrådet lite så att vi under visningarna kan gå ner med saker dit, därför tog utrymmet slut rätt snabbt i Shurgard-förrådet. Vi packade resväskorna fulla med kläder för att lätta upp och få en lite mer luftig känsla i WIC:en. Men, trots att Johan åker iväg med kartong efter kartong, händer liksom ingenting. Vi har nu packat närmare 20 kartonger, men det syns fan inte.
När vi vaknade upp på söndagsmorgonen började energin tryta lite, men det var bara att fortsätta. Allting tar SÅ lång tid med en bebis som behöver uppmärksamhet. Men, sovrummet kommer bli väldigt fint, kontoret likaså! Vilken stor skillnad det har gjort att byta till ljusare textilier.
För att återfå lite livsglädje tog vi en paus och åkte till Kvarnholmen för att äta glass från SNÖ. Det finns ingen bättre pistageglass i hela Stockholm! Därefter åkte vi iväg och köpte lite kryddor till balkongen samt snittblommor till bordet.
Så, efter tre intensiva dagar är nu balkongen, sovrummet, WICn och skafferiet så gott som klara, men that's it. När vi jobbat klart imorgon (måndag), ryker skärmarna, stolarna och mattan där inne.
Jag är helt slut i både kropp och knopp, men jag har pannben nog för att bege mig till gymmet tidigt på morgonen trots det… Det är fan starkt gjort av mig!
Idag bestämde jag mig dessutom för att göra mina första marklyft på flera månader och heja mig, jag kissade inte på mig ^^ Haha, nej… jag har varit ganska duktig på att träna både innan och efter förlossningen och jag känner mig relativt hel i kroppen. Men, det svåra för mig är att inte överbelasta mig och tro att jag kan ta i precis som innan.
Men, jag höll mig på låga 40 kg för att känna efter och hitta tillbaka till rörelsen. Otroligt skönt!