Vaknade 06:45 efter en natt där Adam sovit på min arm större delen efter en skrik- och gråtepisod. Supermysigt att han vill vara nära, men jag får ju inte sova en sekund själv när det är så här... Jag är konstant trött och då behöver jag ändå inte speciellt många timmar för att fungera i vanliga fall.

Innan vi åkte hem till Stockholm ville jag försöka återskapa förra årets vitsippebild med Adam och vi hade sett en dunge på vägen hem från Svenne under gårdagen som i satte sikte på. Men, Adam var INTE på humör och tror inte vi fick en enda bild som gick att använda. Så jävla synd.

Vi åkte vidare till andra sidan av Västervik där vi tog en liten promenad. Här kunde Adam hälsa på både det ena och det andra djuret medan vi andra njöt av utsikten över Västervik.

Innan det var dags för hemfärd åt vi lite lunch och väl i bilen somnade Adam ganska snabbt och sov i nästan två timmar även den här resan. 

Vi stannade till vid vår "nya" rastplats där vi numera alltid stannar eftersom det finns en liten lekplats intill parkeringen. Här gungade vi en liten stund innan vi åkte vidare mot Stockholm. 

När vi närmade oss Saltå Kvarn föreslog jag att vi skulle stanna till och äta en macka eller iaf fika lite. Men, när vi kom dit blev vi SÅ besvikna. Fiket hade upphört och kvar fanns endast en liten butik som på sin höjd sålde bröd och bullar.

Efter kvällens läggning, som även den var skrik och panik, behövde jag få lite lugn och ro. Jag gick ut i trädgården och sådde smultron i blomlådans nedre del, preppade för ärtor och haricot verts samt försådde grön- och svartkål. Nu är det bara att vänta och se om något tar sig.

Adam går mig fullständigt på nerverna just nu…

Jag får både hjärnblödning och hjärtinfarkt dagligen med honom. Ett riktigt litet monster är han som skriker, gråter, stampar, river, slåss och sparkas när han inte får som han vill.

Värst är det vid läggdags. Något som varit ganska smidigt innan är nu ett rent helvete.

Eftersom vi stannade hemma i påsk för att fixa i trädgården, men det inte blev av, fick vi för oss att ta bort Adams napp nu när vi är hemma… Tanken har alltid varit att göra det en långhelg, men vi är alltid borta i vanliga fall.

Såatteeeeh… När Adam var på väg att somna i bilen hem idag från Nacka Forum, kom vi på den briljanta idén att plocka bort nappen, pang bara! Det var… spännande.

Även om han var så trött att han nästan sov, skulle han envist krångla när vi bar upp honom från bilen. Jag försökte natta honom i 30 min och efter gallskrik, hulkande och ljud jag inte hört honom göra förut, somnde han tillslut - fortfarande chippande efter andan mellan de djupande andetagen,

På kvällen däremot, omfg… Nattningen tog forever och han var SÅÅÅÅ arg på oss. Han skrek oss i ansiktet, kastade sig i sängen, slog, rev och bet efter oss. Vilket jävla monster han kan bli.

Vi har länge tänkt att få Adam blöjfri under sommaren i år, ett perfekt tillfälle när han kan springa runt naken och vara utomhus. Men, vi har så klart börjat förbereda honom hemma med egen potta och toasits (både uppe och nere). Han ser så nöjd ut när vi förstår vad han menar när han vill in på toan... Och han är så duktig på att tala om för oss när det är dags. 

Den senaste tiden har vi börjat preppa Adam för att bli blöjfri till sommaren, vi tror det är ett bra tillfälle eftersom han kan springa omkring lite mer lättklädd när det är varmt.

Därför har vi ställt in hans potta i duschen så att han kan stänga in sig själv bakom duschdörrarna för lite privacy ^^ Och det har blivit lite av en rutin att vi går på toa “tillsammans”, nästan 100% success rate på det. Men, han har hittils bara suttit på den med kläderna på…

Idag däremot provade jag att ta av honom blöljan innan vi satte honom på plats. Det var lite motstånd, men till slut satte han sig där och efter en liten stund hade vi första kissen i pottan! Woop!

Har länge tänkt att det är dags för en ståpall till Adam, men av någon anledning har jag dragit mig för att beställa en. Jag. tog dock tag i det hela förra veckan och idag var det dags att montera ihop den så att Adam kan vara med när vi lagar mat. 

Stilren, enkel och smart, speciellt eftersom man kan vika ihop den så att den knappt tar någon plats alls. Me like!

Vaknade upp till en Adam som var alldeles rödflammig i nacken – värmeutslag, tänkte vi – och gick ner för att äta frukost och förbereda honom för förskolan.

Efter frukosten dök det upp fler och fler röda prickar på kroppen och vi ringde 1177. De trodde, liksom vi, att det var nässelutslag… Inget som är farligt eller något man gör något åt.

Men, Adam fick stanna hemma hos oss, kändes inte rätt att skicka iväg honom till föris sådär.

Vi har turats om att leka med Adam under dagen, sicksackat mellan våra möten för att få det att gå ihop… Vi har tittat på grannkatterna, grävt i gruset, läst massa böcker, kavlat med lera, m.m.

På kvällen byggde vi en liten koja i Adams säng där vi myste lite innan det var dags att sova!

Ojojoj, nu kommer det ord… hela tiden! Det är som att något helt plötsligt trillade ner, det har verkligen lossnat och han ljudar ord hela dagarna ^^

• Nina
• Stor och Stooooor
• Kavla
• Traktor
• Två
• Gul
• Tända
• Ramla
• Wow
• Nu
• "Nina, nuuuu!"
• "Ramla, neeeer!"

Efter ännu en väldig jobbig natt för Adam (och oss), där han näst intill hyperventilerat sig genom hela natten, bestämde vi oss för att åka in till närakuten i Nacka när de öppnade på morgonen. Det är en sak att vara förkyld med feber och hosta, men när det sätter sig på andningen behöver man ta det lite mer på allvar, tycker jag.

Adam vägrade äta och dricka innan vi åkte iväg och i väntrummet kämpade vi med att få i honom lite banan… Men, är man så där sjuk vill man förmodligen inte äta heller.

Allt som allt tog besöket på sjukhuset drygt två timmar. Först ett besök hos en sjuksöterska som skickade oss vidare för att ta ett stick i fingret för att kolla sänkan. Därefter fick vi komma in till en läkare som lyssnade på lungorna och kände lite på Adam. Han konstaterade ganska snabbt att det rörde sig om en dubbelsidig lunginflammation och skrev ut antibiotika omgående.

Stackars Adam, han har inte haft ett lätt halvår… Först förkylningsastma som höll i sig i flera veckor, sedan influensan i julas, därefter en fraktur och gipsad fot och nu lunginflammation… Varken Johan eller jag har gipsat något och ingen av oss har haft lunginflammation, Adam lyckas innan han ens fyllt två ^^

Efter sjukhuset åkte vi förbi ICA och handlade frukost och mat till veckan. Vi hade inga matplaner för dagen, men när vi kom in såg vi en ”Helgkasse” till halva priset (300 kr). Den innehöll en trerätters middag - burrata med tomat och ruccola, oxfilé med potatisgratäng, rödvinssås och tryffelmajonnäs, samt en kladdkaka till efterrätt. Äsch, vi provar, tänkte vi, och tog en påse.

Väl hemma igen hade Adam somnat i bilen, utan napp… Han var så otroligt trött. Johan bar upp honom till sängen där han somnade om direkt (och sov i nästan 1 h 45 min).

Vi dukade upp en riktigt gofrukost med nybakat bröd, apelsinjuice och massa goda pålägg, sedan slog vi oss ner i soffan och kollade på årets första F1-race - som med de nya reglerna var en fullständig besvikelse. Otroligt sorgligt att se vart F1 är på väg…

Resten av dagen var lång… Det är så svårt att underhålla Adam här hemma, speciellt när han är sjuk. Det blir, tyvärr, mycket TV-tittande när han är så här… Ingen ork att leka, fokus på böcker är sisådär och han har ingen energi eftersom det är svårt att få i honom mat.