Det allt emot lite grann att kliva upp idag, men det hindrade mig inte från att slänga på mig kläderna, kasta ryggsäcken på ryggen och promenera iväg till Charles Bridge för att fånga ett klassiskt foto innan bron fylldes med turister. Men, trots att klockan var 06, var jag långt ifrån ensam. Och vissa personer har verkligen ingen känsla för feeling, de ställer sig helt skamlöst ett par meter framför ens kamera bara för att de kan… Helt oroliga. Men, igen… Tålamod är en fotografs bästa vän.
När klockan närmade sig 06:45 hade det blivit för ljust för att jag skulle få det resultat jag önskade och dessutom började bron fyllas på med turister. Jag tog mitt pick-pack och gick vidare till det Astronomiska Uret och dess figurer* inne vid torget i Gamla Stan. Vilket hantverk! Byggt på 1400-talet och fortfarande i otroligt gott och fungerande skick.
Här fick jag trängas med ett bröllopspar som skulle fota sina bröllopsbilder, detta skulle bli en återkommande företeelse under min resa ^^ Därefter promenerade jag genom de gamla gatorna tillbaka till hotellet för att äta min frukost. Detta skulle också bli hur mina mornar såg ut den här resan - uppe med tuppen för att fota, sedan tillbaka till hotellet för att äta frukost och sedan iväg igen.
Under dagen besökte jag några klassiska turistattraktioner i stan - the Spanish Synagogue, den kända och dyra shoppingdistriktet på Parížská, Pinkas Synagogue och the Old Jewih Cemetry, vilken var en väldigt udda upplevelse då gravstenarna låg huller om buller på flera meters djupt… Lite tråkigt med alla turister dock, det tar verkligen udden av upplevelsen.
Jag avslutade min eftermiddag med en något senare lunch, en briochemacka med avokado och pocherat ägg! Därefter gick jag tillbaka till hotellet igen och la mig i sängen och jag var så otroligt trött. Kanske för att jag gått mycket och burit på min kameraväska, men sen det faktum att första trimestern gjorde sig påmind… Jag somnade efter att ha ställt klockan och vaknade upp utvilad någon timme senare.
Ikväll hade jag bokat bord på en av de två Michelinrestaurangerna som finns i Prag, Field Restaurant. Jag hoppade på spårvagnen utanför hotellet alldeles lagom till det att regnet började falla… Typiskt. Det var en bit att gå till restaurangen när jag väl hoppat av på mitt stopp, så när jag kom fram var jag allt annat än torr då jag inte tagit med mig ett paraply ^^ Dessutom var jag tidig och fick stå utanför dörren och vänta snällt…
När restaurangen väl öppnade var jag först på plats och det kändes väldigt konstigt när ~15 personer stod med händerna bakom ryggen och hälsade mig välkommen. Jag leddes till mitt bord, sedan fick jag se de olika menyerna för kvällen. Jag hade redan innan resan mailat restaurangen för att se om de kunde ackommodera för gravida och det skulle inte vara något problem, därför valde jag deras 10-rättersmeny med tillhörande alkoholfria dryckespaket.
Rätt efter rätt kom in och jag var tyvärr inte alltför imponerad, det var helt enkelt inte min typ av mat… Innan själva menyn började fick jag in ett fåtal amuse bouche och här kan nog några av mina favoriter för kvällen funnits.
- Brödservering med två sorters bröd och smör.
- Någon form av glass med kall dillsås
- Fin liten laxtartar - så himla god!
- Petit Choux fylld med len fois gras och toppad med körbärskompott. Till detta behövdes verkligen brödet för att kompensera och balansera upp smakerna.
Därefter påbörjades menyn och en efter en kom de tjeckiska rätterna in i en modern tolkning. Mycket konstigt fick jag äta mig igenom och den röda tråden var diverse skum och glassar, allt ifrån surdegsskum till svampglass. Mycket intressant och udda ^^
Jag gick tyvärr därifrån mindre imponerad, men jag var mätt och belåten… Var det värt pengarna? Nja, det vill jag inte påstå. Det var trots allt ganska dyrt. Jag hoppas nu att den andra michelinrestaurangen levererar bättre, annars kommer jag bli mäkta besviken.
* De fyra figurerna som flankerar uret sätts i rörelse varje timme. De representerar fyra företeelser som föraktades vid tiden när uret byggdes. Från vänster till höger är det först Fåfängan, som beundrar sig själv i en spegel. Därefter Girigbuken med en påse guld. Den tredje är Döden, ett skelett som slår tiden varje timme. Slutligen Turken som tänker på nöjen och lättsam underhållning. Varje timme ringer Döden i klockan och genast skakar de andra figurerna på huvudet och ger uttryck för att de ännu inte är redo att dö.