Idag var det min dag. Min dag att skämma bort mig själv och fira nytt jobb och ta hand om mig själv. Jag tror jag ska göra detta till en återkommande händelse - att dejta sig själv och äta god mat är så underskattat!
Johan var en ängel och körde in mig till Frantzén. Jag hade den tidiga sittningen kl. 13 och jag räknade med att det hela skulle ta ett par timmar.
Jag var lite nervös över att vara ensam på Frantzén, jag vet ju hur deras rutin är. Man välkomnas upp till deras lounge där man erbjuds champagne och små tilltugg innan man sedan rör sig ner till själva restaurangen. Att sitta där uppe, ensam, var läskigt. Alla minglade med antingen en respektive eller sitt sällskap och där satt jag, ensam i min fotölj och studerade alla andra.
Det dröjde dock inte speciellt länge innan jag slappnade av och var inne i det hela.
Snart välkomnades jag ner till restaurangen som var fullsatt och när jag kom in till köket hälsade Charlie på mig och välkomnade mig tillbaka. Hmm, det måste vara något de säger till återkommande gäster, det finns ingen möjlighet att han kommer ihåg vem jag är… Jag hälsade glatt men sa också att han omöjligt kunde minnas mig, sedan slog jag mig ner på min ensamma stol mellan två par.
Sedan fortsatte en fantastisk middag där glasen fylldes på med fantastiskt parade viner. Jag föll pladask för en Riesling som de serverade och det glaset fick jag behålla genom hela min sittning då de fyllde på den lite smått hela tiden
Charlie kom fram under middagens gång och vi började prata lite. Han överraskade mig fullständigt när han började prata om mitt jobb och min bakgrund - något han menade att han mindes från förra gången. Sjukt om det är sant, men kanske googlade de mig under tiden jag satt där och mumsade i mig deras mat. Hursomhelst, jag nämnde deras gös som de haft på Open Table för många år sedan och hur vi alla älskade rätten så mycket att vi till och med beställde in en till gös när alla andra tog in en efterrätt.
När middagen närmade sig sitt slut och folk börjat lämna restaurangen, kom Charlie fram till mig igen. Med sig hade han en lapp med receptet på den magiska såsen som serverades till den där efterrättsgösen som vi alla drömmer om sedan vi åt den på Frantzén/Lindeberg i Gamla Stan. Om my God! Underbart - detta ska lagas när köket är klart!
Innan jag lämnade köket tackade jag alla kockar i köket, men då frågade de mig om jag inte ville ta en bild med dem. Eh, självklart vill jag det!
Väl uppe i deras lounge igen var det dags för deras efterrättstorn och deras klassiska Madelienekakor. De bjöd mig även om en extra bit tårta då de ansåg att ett år som mamma och nytt jobb var värt att fira!
Det var drygt fem magiska timmar med fantastisk mat, men om det var värt det höga priset, det vettefan ^^ Jag har svårt att försvara summan jag betalade, men sen är det å andra sidan en av världens bästa restauranger.