Adam har verkligen börjat krångla i sängen när han sover, shit va han vänder och vrider på sig. Inte nog med att han snurrar, av någon anledning har jag dragit nitlotten och får hans fötter i huvudet, medan Johan får allt gos med huvudet.

Inatt sparkade han mig så mycket i ryggen och i nacken/bakhuvudet att jag fick vända mig om och lägga mig med huvudet vid fotänden... ^^ Somnade aldrig riktigt om, utan låg och tittade på den lilla terroristen som snarkade gott.

Jag vill verkligen fånga varenda årstid med Adam och många kanske tycker jag är löjlig, men han kommer aldrig vara så här liten någonsin igen… Det är liksom nu eller aldrig. Johan förstår nog inte riktigt heller, han suckar ganska högt när jag vill dra med honom ut och fota och han orkar liksom inte riktigt lägga manken till för att få till de där fina bilderna heller… Men, jag försöker iaf.

Idag släpade jag med dem ut på framsidan där syrenen stod i blom. Det var inte lätt, ingen av mina grabbar var på direkt humör för att krångla fram ett fint foto, men vi försökte några minuter iaf.

Vi var jävligt sena på förskolebollen och fick skylla oss själva när vi hamnade långt bak i alla köer… Men, vi har nu fått plats på en förskola som ändå fanns med i våra fem val som vi fick göra. Vi kommer dock stå kvar i kön för vårt förstahandsval och förhoppningsvis kan vi byta till den om ett år eller så, om en plats skulle öppna upp.

Nu hamnar Adam på en förskola på väg till båten, vilket iofs är väldigt tacksamt då vi kan lämna/hämta till/från jobbet. Men, det är kanske inte den roligate förskolan sett till området, finns inte jättemycket plats utomhus att hållas på jmf. med vårt förstahandsval. Men å andra sidan, när han är så här liten kanske det spelar mindre roll…

Nu äntligen är de på gång… Det syns ett par tänder i överkäken och det måste vara så skönt för honom att de snart är framme. Som det har kliat på honom senaste tiden, stackare.

Hans humör har iaf svängt tillbaka till den goa Adam som vi känner. I två veckors tid har vi haft en liten terrorist här hemma, han har varit så otroligt jobbig att ha att göra med. Men, senaste två dagarna är han tillbaka till den där glada lilla skiten som vi är vana vid… Hoppas verkligen det bara var tänderna som spökade.

Efter frukosten idag åkte vi iväg till Öppna Förskolan hos Svenska Kyrkan. Det är bra för Adam att få träffa lite andra barn och till skillnad från hur det gick när vi åkte till badhuset och BVC, så är han mer harmonisk nu. Kanske är det för att han är äldre, kanske är det för att det är mindre stök, svårt att säga.

Tänk att det ska behövas en katt som motivation för att krypa på riktigt… ^^ Adam har ju kört “wounded soldier” väldigt länge och aldrig riktigt behövt lära sig krypa på riktigt för att ta sig dit han vill. Men, med en katt i närheten verkar det som att han bytt taktik! Idag när han fick syn på sin älskade kattkompis ställde han sig på alla fyra och kröp framåt!

Adam behöver lite mer leksaker anpassade för sin ålder, därför har jag kikat efter lite DUPLO på Blocket. Idag åkte Johan iväg och hämtade upp en full IKEA-kasse med DUPLO för 800 kr, ingenting med tanke på allt den innehöll!

Adam verkade nöjd iaf när han fick börja rota i kassen som innehöll väldigt mycket djur och zooprylar.

Det är kämpigt att vara liten och bråka med sina föräldrar till den punkt att de inte orkar med en längre... uppenbarligen. För, sover som en gris gör han när han inte ska ^^

Det ÄR kämpigt att ha en unge när man renoverar, även om det handlar om småsaker. Allting tar längre tid då man hela tiden måste passa upp på de små liven. Ska de inte sova så ska de leka, ska de inte leka så ska de äta, sen börjar det om igen. När det varit som "värst" har vi fått sätta honom i sin säng med en av min lådor från badrummet, den är tydligen absoluta favoriten just nu ^^

Johan låg däckad hemma och Adam var snuvig, själv kände jag mig ändå ok och fick därför åka iväg till BVC på egen hand med Adam.

Dagens besök var ett läkarbesök och det hela var klart på knappa 10 min. Han följer alla sina kurvor jättefint och vi ska fortsätta precis som vi göra, inte ändra på någonting.