Efter drygt en timmes flygresa landade vi i Riga. Vi hoppade in i en taxi och ~30 min senare var vi framme vid den lägenhet jag hade hyrt genom Air B&B. Den var inte riktigt redo för oss ännu, men städerskan lät oss lämna resväskan innanför dörren medan vi letade reda på en lunchrestaurang. Tyvärr regnade det och iom. att Johan inte hade något jacka med sig (dummer), så vi hoppade in på första bästa asiatiska restaurang i närheten... Men, maten var riktigt god faktiskt och vi värmde oss med varsin Pho-soppa och lite dumplings! 

När vi hade ätit klart var det uppehåll ute och vi googlade rätt på ett köpcenter inte långt ifrån oss. Där hittade Johan faktiskt en riktigt fin grå rock som han köpte, samt halsduk och vantar. Kittad upp till tänderna, promenerade vi längst med shoppinggatan och hoppade in en ett par butiker. Nytt för den här veckan var att du behövde visa Covid-pass varje gång du gick in - på restauranger, caféer, butiker... överallt! Det hela kändes faktiskt ganska bra och vi var inte speciellt oroliga över Corona när vi var här.

Lägenheten vi bodde i låg på en av huvudgatorna för spårvagnen och det var enkelt att hitta hem. På vägen stannade vi till för att köpa med oss en flaska rött hem och om du trodde att alkohol skulle vara billigt i Riga, ja, då får du tänka om. Jag skulle säga att det tom. var lite dyrare än i Sverige. Men, vi hittade en flaska och promenerade hem.

Väl inne i lägenheten blev jag positivt överraskad! Oftast är bilderna förskönade och verkligheten stämmer sällan överens, men här gjorde inte bilderna lägenheten rättvisa. Den var superfräsch och jättefin - en sekelskifteslägenhet med högt till tak och gamla, vackra golv! Vi hängde upp våra kläder och sedan slängde vi oss i soffan och slog på TVn. Det var så skönt att bara... vara! Vi korkade upp vinflaskan och chillade en liten stund innan vi planerade kvällens middag. Killen som jag hyrde lägenheten av hade gett oss lite tips på restauranger och vi bestämde oss för att prova en av dem redan ikväll.

Riga är så pass litet att man kan promenera dit man ska... Så klädde på oss och smet ut i mörkret. Vilken vacker stad och vilka vackra byggnader som lystes upp av fasadbelysningar överallt. 

Snart var vi framme vid The Catch - en sushirestaurang som skulle visa sig vara väldigt poppis ^^ Vi fick snällt vända i dörren om vi inte kunde tänka oss att vara klara på en timme. Vi tackade dock ja och hoppade in. Vi beställde in lite olika plockrätter och charmade personalen till den grad att de bjöd oss på ett litet glas Black Balsam (en traditionell lettisk likör) och varsin Mochi till efterrätt!

Efter middagen ösregnade det ute, men vi kände oss inte riktigt klara för hemgång ännu. Vi gick 10 m nedför gatan och hittade Beer Museum - och vad beställer man på ett ölmuseum - vin!

Klockan ringde 04:30 för min del idag, men jag hade varit vaken sen 02:30 ändå... Helt förstörd kände jag mig när det var dags att gå upp, men samtidigt var så så sjukt taggad!

Jag slog igång ugnen för att vi skulle få frallor till frukost, sen blandade jag till Johans Mimosa och förberedde hans "tårta" - en chokladboll med levande ljus i ^^ Klart man måste ha en tårta när man fyller år, man får bara vara lite kreativ när det sker så här tidigt på morgonen. 

När klockan var 05 slog jag igång "Happy Birthday" på Spotify och dansade in i sovrummet! Han fnissade lite åt mig och var ganska snabb upp ur sängen trots den tidiga timmen. Han skrattade gott åt mig när han såg sitt paket och den lilla chokladbollen. Sen log han brett när han såg Mimosan och den förberedda frukosten.

Johan, som blivit uppmanad att hämta upp sin golfbag, passade på att ta med sig vår packning ner till bilen. Sedan gjorde vi en sista kontroll (jag trippelkollade att passen var med), sedan hoppade vi in i bilen och Johan fick snart ta på sig ögonbindeln. Inget fuskande här inte!

Trafiken var något tätare än jag väntat mig, men resan mot Arlanda gick ändå ganska snabbt! När jag svängde av mot Arlanda fick Johan ta av sig sin ögonbindel och då fick han även sitt tredje och sista paket. När han såg skylten med Arlanda log han stort - "Jag antar att du har mitt pass med dig...?!" Han öppnade presenten och nu var det dags att lösa koordinaterna jag plockat fram till honom. 

Parkeringen var smärtfri och när vi började plocka ur bilen säger Johan - "Vet du vad jag glömde...?" Jag tittar på honom och tänker, fan... vad har han nu glömt för viktigt. "Jag fick inte med mig någon jacka...", säger han och skrattar lite åt sig själv ^^ Alltså... Var det något jag sagt åt honom, både under gårdagen och morgonen, så var det att vi skulle vara ute en del och att han förmodligen ville ha både mössa och vantar med sig. Så sjukt typiskt!

Väl inne på Arlanda var det ganska OK med folk och en lite smått stressad Johan skulle lösa klart koordinaterna innan vi ställde oss i kön till incheckningen, det hade ju blivit något av ett antiklimax annars om vi ställde oss i checkinkön vars namn skulle röja destinationen. Men, nu var vi iaf på plats och jag, som varit så orolig över att ha röjt min present både två och tre gånger, kunde äntligen börja njuta av helgen! Snart satt vi i flygplanet och det tog knappt en timme innan vi hade landat igen.

Som jag har gått och väntat på den här dagen... I flera veckor har jag gått och planerat, fixat och donat med småsaker och ikväll var det äntligen dags för mig att ta fram den första av tre presenter till honom! Under gårdagskvällen var jag helt hundra på att jag skulle behöva röja min present då jag fastnade på att jag behövde han Johans Covid-pass i pdf-format, en bild på det räckte inte när jag skulle fixa våra inresedokument. Jag fick sonika ljuga ihop något om varför Johan behövde logga in på Kivra och därefter ge mig mobilen så att jag snabbt som fan kunde spara ner dokumentet och airdroppa det till mig innan han började misstänka något. Men, jag tror att det gick bra... han verkade inte misstänka något iaf!

Efter lite om och men (fan va svår han ska vara ibland), fick jag ut honom på en eftermiddagskaffe i köket... När han satt sig vid bordet försvann jag iväg och hämtade paketet. Och det är rätt kul att ge Johan presenter, han uppskattar verkligen att öppna dem ^^ Det är så gulligt att se!

När han väl öppnat paketet fanns där ett kuvert med ett rim som innehöll en uppmaning om att han bl.a. skulle packa lite kläder under kvällens gång. Dessutom fick han en tid att förhålla sig till, kl 06 imorgonbitti var det dags att fara!

Han tittade på mig och gissningsleken kunde börja... Som han gissade på olika saker och han fastnade ganska snart på att vi skulle iväg på Glamping... "Det är ju inne, fast ute... och man behöver lite snygga kläder för middag osv... eller hur?!"

Idag bestämde vi oss för att åka ut i skogen och jaga svamp! På med kängorna, upp med håret i en hästsvans och plastpåsar i byxfickorna!

Vi åkte ut mot Värmdö och svänga in på en lite mindre väg, sedan gick vi ett par meter in i skogen och rätt vad det var hittade vi trattisar i massor! Två timmar spenderade vi där ute i skogen och snart hade vi plockat 4 kg svamp!

"Hur lång tid behöver du för att kunna vara spontan, Nathalie?"

Ptja... ge mig iaf två timmar och jag är good to go, tänkte jag... Och jag kanske borde ha sett det komma på lång väg, men det gjorde jag inte... 

"Men, då kör vi en AW ikväll på Usine? Då har du ju hela 6h på dig!"

Ja... alltså, Nathalie... Du måste förstå vad du ger dig in på när du lämnar öppet mål så där. Haha, men det blev väldigt trevligt när jag väl kom dit. Sofie och Anna satt och skålade vid ett bord när jag kom. Det som skulle bli en snäll och lugn AW slutade som en helkväll och jag var inte hemma förrän 01:30. Vi stängde både Usine och därefter Bananas ^^ Precis som förr, med andra ord!

"Nu är det för längesen vi sågs tycker vi, nu bjuder vi in till ost- och vinkväll hemma hos oss på fredag!"

Typ så här gick det till när det bestämdes att vi skulle ses idag, haha! Men det är så härligt, de har bra smak och är så himla mysiga... Extra stor bonus eftersom vi är grannar, då behöver man inte tänka på hur man ska ta sig varken till eller från varandra!

Tiden går alltid så himla fort när vi ses och idag var inget undantag, plötsligt hade klockan passerat 00 och vi alla såg ut som vi var på väg att stupa av stolen... Men, vi hade så himla trevligt och nästa gång är det vår tur att bjuda till!

Första dagen när alla restriktioner släpps här i Sverige - nu är det fritt fram för stora sällskap på restauranger och event i Sverige! Det märktes rätt tydligt vill jag lova när jag skulle boka bord till mig och Sandra för en liten mitt-i-veckan-dejt. 

Jag bokade dock in oss på Miss Voon och vi sågs efter jobbet inne vid Humlegården. Så sjukt trevligt att bara sitta och prata lite "ostört" med varandra. 

Jag älskar att hosta middagar, framförallt middagar med tema! Idag var det dags för årets första och enda samt väldigt sena kräftskiva! Men, bättre sent än aldrig!

Jag hade fått en ny idé om hur man presenterar kräftorna och i år blev det i inget mindre än en hängränna ^^ Haha ja, du läste rätt - en hängränna! Alldeles perfekt faktiskt om du frågar mig och det ser riktigt bra ut!

Björn, Amanda, Sandra och Cambrand kom alla på besök och herregud vilken inledning på kvällen vi fick!

Sandra utbrister plötsligt - "Nej, en diamant har lossnat!! Jag hittar den inte!"

Då visar det sig att hon och Cambrand har förlovat sig! Och när vi alla andra höjer glaset för att skåla och tar en klunk, lutar sig Sandra tillbaka... Då är hon gravid med barn #2!!! Men alltså, va?! Hur kul!?

För andra gången håller jag en ganska intensiv UX-föreläsning tillsammans med The Great Journey - Friday Stories. Om ni är nyfikna finns det en kort "förintervju" att läsa med mig - Collaborating in a crowd: User Experience design at DICE.

~300 personer lyssnade in på streamen som pågick i 1,5 h lite drygt! Väldigt uppskattat och alltid lika kul att få dela med sig av sina idéer och tankar!

Trots Covid så är det dags att ordna ett ny pass, man vet aldrig när man behöver ett... Jag hoppas ju fortfarande på att Johan ska överraska mig med resan till Bali som aldrig blev av ^^ Tvek va? Bali öppnar inte upp sina gränser igen förrän tidigast mitten av -22. 

Anyway, nu har jag iaf ett nytt pass och nu börjar det synas att jag blivit äldre... Så tråkigt ^^