Idag gjorde vi en liten Blocket-runda och hämtade upp en bärsele från Babybjörn (One Air 30 Mesh) (800 kr (2 300 kr)) och ett babynest från Najell (SleepCarrier Vol 2) (1 000 kr (1 700 rk)). Vi måste nog börja köpa lite småsaker nu så att vi inte måste fixa allt sista veckorna.
De två säljarna, oberoende av varandra, var superhärliga och sålda sina saker i jättefint skick, inget fel på dem alls. Och eftersom vi kunde köpa dem via Blocket, sparade vi ett par hundralappar på det hela!
Idag är jag officiellt i tredje trimestern! Herregud vad tiden går… Vågen visade 82,2 kg imorse och jag blir fortfarande chockad över hur fet jag är när jag ser mig i spegeln. Inte kul.
Hickan har kommit tillbaka, eller iaf ökat i frekvens senaste veckorna, dessutom börjar jag få lite halsbränna/sura uppstötningar i samband med att jag tränar. Kanske är det värt att köpa något receptfritt för detta, iaf när jag tränar.
Idag var det även dags för ännu ett kort möte hos MVC. Förra gången jag var där var mina järnvärden lite låga, så ökade dosen i hopp om att det skulle hjälpa, och hjälpte gjorde det. Mina värden är nu jättebra och vi fortsätter så här tillsvidare.
Vi lyssnade lite på lillens hjärtslag vilken snittade på ~135 bpm, helt perfekt.
Om två veckor ska vi tillbaka och då ska vi göra nästa mätning… Låt oss nu hoppas att det inte sticker iväg alltför mycket ^^
Oavsett vem man pratar med så finns det alltid en miljon tips till en blivande mamma. Något som flertalet har rekommenderat är bröstpumpar och jag hoppas att jag är en av dem som kan amma… Jag har gjort lite research och har självklart fastnat för de dyraste på marknaden, typ. Två stycken pumpar (i paket) från Elvie kostar 6-7000 kr beroende på butik! Helt galet.
Jag har inga planer på att lägga enorma summor pengar på att köpa nya prylar under första tiden utan har kollat mycket på Blocket… Jag gjorde samma sak med pumparna och hittade en tjej i Linköping som sålde sina för 2900 kr. Efter lite om och men bestämde vi oss för att slå till, i värsta fall får jag väl bara sälja pumparna vidare om det skulle visa sig att jag inte kan/behöver dem.
Jag fattar inte hur snabbt tiden går… det är drygt tre månader kvar tills livet ser helt annorlunda ut och trots det är vi så lugna.
Vi har inte handlat en enda pryl utöver barnvagnen som vi beställde för ett par veckor sen. Kanske börjar det bli dags att iaf skriva en liten lista på saker som man behöver ha och göra innan juni ^^
Anyway, idag klev jag alltså in i V27 och än så länge mår jag oförskämt bra. Jag har lite ont i magen ibland, mitt på liksom, som att musklerna kämpar med att inte dela sig fastän att de inte har något val. Men, i övrigt känner jag inte av några krämpor vilket jag är så tacksam över. Jag kan fortfarande träna och hålla mig på typ samma nivå som tidigare veckor, däremot början vågen ticka uppåt och det är inte kul att behöva acceptera.
Idag väger jag in på 82 kg, dvs. jag är upp 5 kg totalt hittills. Inte så mycket kanske, tack och lov, det kunde förmodligen varit betydligt mer. Jag har inte heller fått några konstiga cravings än, utan äter alltjämt som jag brukar. Det kan ha blivit en och annan semla, men det är standard för den här årstiden och inget som jag skyller min graviditet på ^^
Däremot är jag inte en de där personerna som “bara älskar att vara graviiiiid”... Nej, verkligen inte. Jag tycker inte om att se magen växa, jag gillar inte hur det känns som konstant mensvärk, jag tycker inte om hungerkänslan som aldrig försvinner…
Idag tog jag bilen in till DICE-kontoret för att luncha med Anna på Usine. Finns det något tillfälle när man är tillåten att klä sig i slappa och sköna kläder, så är det väl ändå nu när man är på tjocken. Så, idag blev det gravidbyxor, en schysst polotröja och en kavaj!
Anna, som också är gravid, har BF bara två veckor efter oss, så vi är jämntjocka ^^ När hon fick syn på mig utbrast hon - "Hello, fellow fatty!", och kramade om mig.
Alldeles lagom till vi fått in vår förrättssoppa började brandlarmet att gå och vi fick snällt ställa oss på utsidan och invänta brandkåren. Det visade sig vara en nyanställd som grillat på en macka för hårt i det intilliggande caféet. Det blev en dyr macka, 25 000 kr, då det är standardkostnaden då brandkåren måste rycka ut.
Väl inne i restaurangen igen fick vi in vår lunch och vi pratade om allt och ingenting. Himla skönt att två gravida personer inte endast måste snacka bebisar… Istället betedde vi oss som två vuxna människor och pratade om allt möjligt!
SATS har en utmaning som sträcker sig över helåret - 52 pass totalt ska genomföras innan året är slut, dvs. 1 pass/vecka. Men, jag har satt som mål att klara denna utmaning innan bebisen kommer och då behöver jag träna ~3 ggr/vecka. Och än så länge går det väldigt bra. Kroppen känns hel och jag har inga som helst åkommor än, vilket är oerhört skönt! Jag tror att träningen har räddat den här graviditeten, utan det hade jag förmodligen varit i betydligt sämre skick.
Idag hade jag stuvat om mina möten lite på jobbet för att kunna åka in till Persona på förmiddagen och hjälpa dem fota lite nytt content.
Jag bestämde mig faktiskt för att ta bilen in, trots min parkeringsfobi ^^ Jag vet inte varför, man jag är alltid onödigt orolig över att hitta parkering så snart jag ska ta mig någonstans med bilen… Förstår inte varför egentligen, men det är till den grad att jag undviker bilen pga. det.
Anyway, efter drygt en timme i morgontrafiken kom jag fram till mina gamla hoods på Östermalm och efter lite om och men hittade jag ju så klart en parkering ganska nära restaurangen.
När jag klev innanför dörren var det redan fullt ös i restaurangen - prepping inför veckan, leveranser, vinprover, m.m. Dessutom hade Louis förberett i stort sett allting som kunde förberedas och vi kunde sätta igång relativt omgående. Vi bockade av hans lista under drygt 3h tid och vi fick nog ett gäng bra bilder som de kan använda en stund framöver!
Förhoppningsvis kan vi boka in oss på en sittning eller två hos dem snart, efter juni tror jag det kan bli lite knivigare även om jag vet att jag förmodligen skulle vara mer än välkommen, även med bebis.
Vilken skön helg vi har haft - den har varit produktiv fast ändå en riktig återhämtningshelg! Både lördag och söndag var jag på gymmet när det öppnade och körde två bra pass, tungt och flåsigt, men jag gjorde det!
När jag kom hem hade Johan städat undan i lägenheten, varpå han föreslog att vi skulle åka iväg till BAK Bakery i Årsta för att köpa varsin semla… och inte tackar väl jag nej till semlor när det erbjuds! Semlan var god, med tydlig smak av apelsin, men den är alldeles för söt för min smak. Med stora bitar av kanderade mandlar blir mandelmassan bara för söt och grädden smakar just grädde. Nej, här vinner Orminge-semlan om ni frågar mig!
Därefter fick vi feeling och åkte förbi ICA och handlade lite lösgodis, något vi inte handlat på flera år! Men, det gäller att ha en varierad kost har jag hört och det har vi ju iaf med tanke på att vi äter ganska nyttiga middagar ^^
Resten av helgen bestod av städning och tvättande, lunchlådelagande, kortspel, mys i soffan, etc. En riktigt produktiv återhämtningshelg!
Idag var det dags att åka in till BVC för en check-up av mina värden samt mäta magen och lyssna på vildens små snabba hjärtslag. Det mesta såg bra ut, men jag skulle behöva uppa mitt intag av järn då jag, som vanligt, ligger lite på den låga sidan.
Lotta skrev även ut ett moderskapsintyg som jag ska skicka in till Försäkringskassan så att jag kan börja tänka på hur jag ska göra med mig mammaledighet…
Det blev ytterligare två träffar inbokade och snart ökar säkert frekvensen då vi kommer närmare och närmare juni.
Dags för ännu en managementdag med möten som avslutas på en av Stockholms alla restauranger. Idag hade vi bord bokat på relativt nyöppnade Noema - en restaurang med fokus på kött. Lite synd för min del då jag inte kan äta kött ute på restaurang utan att de tillagar sönder köttet ^^
Men, det fanns mycket annat på menyn som jag kunde äta medan de övriga njöt av en riktigt fin köttbit med pommes och bea. Jag beställde in ett par mindre rätter vilket fick täcka en hel varmrätt.
Plötsligt knackade någon mig på axeln och det visade sig vara ingen mindre än Hugo som tidigare jobbade som bartender på Usine. Oj, oj, oj… vi har haft många blöta kvällar på Usine där han behövt stå ut med oss ^^ Jag vet inte hur många “Passion for Chili”-drinkar han har blandat åt mig… Tillslut gav han mig bara receptet så jag kunde göra dem själv ^^
Lite kul att springa på honom (och snygg-Jocke som även han jobbade på Usine en sväng), det har ju hänt en del sen vi sågs sist. Jag är betydligt tjockare och har nytt jobb, han är nyutbildad UX Designer - en back-up ifall restaurangindustrin skulle bli tradig.
