Det som jag såg så mycket fram emot med babysimmet har blivit mer av en ångestfylld timme. Jag såg framför mig hur babysimmet skulle bli en mysig grej och ett tillfälle för mig att komma ut lite. Istället har det blivit en jobbig sak på alla sätt och vis.

För att Adam inte ska vara jättetrött när det är dags för lektionen, väcker jag honom vid 06. Då hinner han sova en timme mellan 08:30-09:30 innan vi måste åka iväg till badhuset. Väl på badhuset är det ett 20-tal mammor som alla trängs i ett litet omklädningsrum utan några ytor för bebisar. Det finns ett par IKEA-stolar som man kan ta med sig in i duschen, men that’s it. Dessutom är det motionssim för persionärer samtidigt, det är alltså fullt i omklädningsrummet/duschen vilket gör att det blir väldigt stimmigt och högljutt, något Adam inte uppskattar.

Idag började läppen darra redan innan vi kommit in i babybassängen. Men, väl i vattnet höll han ihop det lite bättre än förra gången, det dröjde nästan till slutet innan han började gråta.

Idag var det dessutom en hel jävla skolklass på plats som självklart skulle in till omklädningsrummet när babysimmet var över. Alltså, nej… Jag gick in och kollade läget, plockade med mig Adams kläder, gick tillbaka ut till bassängerna igen och hittade ett bord i ett hörn där jag kunde byta om på honom… Duscha fick vi göra när vi kom hem, det gick liksom inte.

Det dröjde inte många dagar innan Forden började krångla ^^ Det är så jag känner igen min gamla bil… Den har alltid haft något konstigt med elen. Batteriet dör oftare än vad det borde och när jag bodde i Norrköping fick jag byta jordflätan på den då den spökade.

När Johan skulle till båten imorse startade den inte, den blinkade bara och det klickade i ett relä. Han knallade upp för trappan och frågade snällt om han fick ta Mercedesen istället, vilket han självklart fick.

Inte undra på att Adam är gnällig just nu, tänderna är på väg att spricka igenom... Även om det förklarar en hel del så gör det inte perioden mindre jobbig, men man har betydligt mer förståelse för gnällandet. Nu är iaf tand två på väg att titta fram i underkäken. Måtte han bli på bättre humör efter det. 

Nu går Johan äntligen på pappaledighet!! Idag jobbar han sin sista dag på jobbet och han gör det tyvärr hemifrån då han gått och blivit förkyld ^^

Det ska bli så otroligt skönt att få hjälp med Adam om dagarna, så skönt! Nu är han inte ens en jobbig unge, ändå ska det bli underbart att vara två. Dessutom kommer det bli fantastiskt att få hela den här tiden tillsammans, den kommer verkligen aldrig tillbaka igen.

Alltså, det har nästan gått 8 månader sen Adam föddes och idag var första gången jag var ifrån honom mer än ett par timmar. 

Linda fyllde år och bjöd in mig till bubbel och kakbonanza! Jag fick fräscha upp mig och sminka mig för första gången på evigheter. Dessutom fick jag klä mig i kläder jag inte kunnat ha på flera år! Jag väger nu 20 kg mindre än när Adam föddes… Det är många kg ^^ Många av dem hade säkert med all medicin att göra, men sen har nog amningen gjort sitt också.

Anyway, Johan körde mig till Linda vid 15:00. Med mig hade jag ett litet paket med bubbel, drinkglitter och en hemmagjort hallonlikör! Riktigt bra present om jag får säga det själv och min röda tråd var rosa!

När jag kom dit var alla andra redan där och det dröjde inte många sekunder innan jag fick ett glas bubbel i handen. Väldigt trevligt att man blivit bekant med Lindas väninnor, vi har setts ett par gången nu iom. möhippa och bröllop.

Det bjöds på ett gäng olika kakor under eftermiddagen tillsammans med gott bubbel. Fram mot kvällen blev det Pinza och lite vin. Däremellan och efter blev det lite goda drinkar. 

Jag gick inte först, jag gick inte sist… Bra jobbat av mig med tanke på nattens sömn ^^ Vid 23 kom Johan och hämtade mig och när vi kom hem somnade vi båda direkt.

Då det är så svårt för mig och Johan att åka in till stan på kvällarna, erbjöd sig Andreas på Puustelli att komma till oss och visa lite alternativ för att få ner kostnaderna på köket.

Idag var det dags att doppa ansiktet på babysimmet och jag var så nervös över att Adam skulle gråta sig igenom även denna lektion.

Jag väckte honom vid 06:30, då skulle vi hinna med en nap alldeles innan vi skulle åka iväg. Bra, tänkte jag… 

Vi åt, vi lekte, vi sov och vi åt igen. När vi kom till badhuset var där så mycket folk, i vanlig ordning, och han var inte helt såld på det hela. Med mig hade jag nappen den här gången, förhoppningsvis skulle den inte behövas. 

Vi klev ner i vattnet och han var skeptisk, men grät inte. Vi sjöng, plaskade, snurrade och hoppade i vattnet, sen var det dags att doppa ansiktet. Inte jättebra, inte jättedåligt. Han grät iaf inte. 

Efter halva tiden kom dock nappen till användning då underläppen visade vad som var på väg ^^

Något sent kanske, men här har vi Adams första julkort ^^

Adam är så otroligt gnällig just nu. Han piper mest hela dagarna och gnäller om och vartannat. Sover sämre gör han också, vilket så klart påverkar oss båda här hemma, kanske mig mer då Johan kan somna om om och om igen. 

Jag hoppas så innerligt att detta har med tänderna att göra och att det bara är en fas som snart är över. Jag orkar inte lyssna på det här wajnet hela dagarna en längre period utan att bli helt knäpp själv.

Valet att inte ta tåget t.o.r. var kanske inte det bästa, så här i retrospekt. 

Idag tog vi varsin bil hem till Stockholm, Johan i Forden och jag och Adam i Mercedesen. Vi kom halvvägs till Örebro, sen grät Adam i stort sett hela vägen hem till Nacka, med undantag för de minuter som han sov. Otroligt påfrestande att sitta fram och köra med ett hjärtskärande gråt i baksätet och inget kunna göra åt det.

I Örebro skulle vi göra ett mindre stopp då jag hittat en söt liten lampa till Adam på Blocket, passande nog bodde tjejen som sålde den på väg till Stockholm så det blev ingen direkt omväg för oss. Hel och fin var den när jag hämtade upp den!

Adam har väldigt mycket vilja just nu, men det hjälper inte riktigt när kroppen gör lite vad den själv vill ^^ Istället för att ta sig framåt tar han sig bakåt och många gånger fastnar han under soffan eller intill en vägg. Men, det är otroligt gulligt och han tar sig ju iaf någonstans.

Idag var det jag som åkte till Gustavsberg och köpte mig en digital P-skiva. Aldrig mer ska jag få en P-bot pga. att jag glömt lägga fram den i fönstret. Aldrig mer.

Jag gjorde allt rätt.

Vi vaknade vid 07, åt mat, lekte, ammade och somnade igen… Sedan åkte vi iväg till Gustavsbergsbadet för den tredje lektionen. Vi bytte om, vi duschade och vi klev ner i vattnet - allt gott än så länge. Sen… Sen fick Adam de ledsna läpparna och då var det kört. Han grät heeela lektionen. Vi stod ensamma i ett hörn för att inte störa de andra, men det var ju omöjligt.

När lektionen tillslut var över väntade vi på att de andra skulle lämna bassängen, då lugnade han ner sig lite grann. Därefter satte vi oss utanför och bara satt tills han lugnat ner sig helt. 

Iom att poolen läcker har vi bestämt oss för att tömma poolen och ta tag i problemet igen när våren kommer. Vi orkar inte fixa den nu, har svårt att se att vi kommer använda den innan det blir varmt ute iaf. 

Jag tog Adam och Johan tog på sig arbetskläderna, sedan satte han fart och ett par timmar senare var allt vatten borta och poolen stängd för den här gången. 

Tänk att ingenting ska få vara bra, ingenting.

Idag hade vi blå himmel och solen värmde på baksidan, därför satte vi oss ute på varsin stol och åt vår lunch medan vi njöt av solen!

Jag påpekade att jag inte gått längre än till växthuset än och knallade därför bort till poolen. “Ska vi inte bara slänga i en klortablett nu när vi ändå står här”, sa jag till Johan som lyfte på locket. När han gjorde det såg vi att poolen bara var halvfull, vilket innebär att det läcker någonstans. Och mycket riktigt, när vi gick ner under poolen såg vi hur det sipprade vatten efter rören… Fan, fan, fan…

Idag fick jag det på film - Adam lyfter snart på höften och står på alla fyra! Det är inte långt bort, hade han bara varit på ett underlag med lite mer friktion på, då hade han nog stått på knä vid det här laget.

Efter en lugn och skön morgon, klädde jag på mig träningskläderna och packade ryggsäcken. Idag skulle jag testa gymmet ute i Värmdö Köpcentrum, sedan tänkte jag basta för första gången på jag vet inte hur länge. 

När jag körde in på parkeringen kom en idiot farande och höll på att gena rakt in i mig. Sjukt onödigt att köra sådär på en parkering, men… det finns folk till allt. 

Jag körde ett lättare pass och efter drygt 20 minuter kom jag på att jag glömt lägga i P-skivan i fönstret och jag skyndade mig ut till bilen… Och där på fönstret sattden förbannade gula lappen. Alltså, jäääävla P-böter! Jag blir så förbannad på mig själv, jag visste ju att det var P-skiva, men jag glömde av allting när jag höll på att bli påkörd av en idiot på parkeringen.

600 kr för att stå på en stor parkering inne på ett stort köpcenter. Man kan ju tycka att det är lite väl överdrivet, är ju inte så att jag står på någon annans plats.

Av en ren slump upptäckte jag idag, på hans 7-månadersdag, Adams första tand som är på väg! Det kanske förklarar att han varit lite gnällig senaste tiden, det måste ju klia något kopiöst i munnen på honom. En sylvass liten sak i underkäken... Vi får se hur lång tid det tar innan han gör mig illa när jag ammar honom ^^