Det tog 4 bussresor för mig att bli sjuk… Jag som inte varit förkyld på typ flera år. Hatar verkligen att åka kollektivtrafik, hatar det!

Johan har varit iväg och spelat golf större delen av dagen och jag har tagit hand om Adam mellan alla mina snörvel ^^ Men, han har varit ganska medgörlig idag ändå, det kunde varit mycket, mycket jobbigare.

Vi har lekt, ätit mat, diskat, städat lite, tittat på Bamse (så att jag fick en paus) och lekt lite till.

Även idag var loot-rummet öppet för alla och idag lyckades jag få med mig ett litet gosedjur, en dunväst och en onezie. Men kläderna är alldeles för stora, typ för 10-åringar ^^ Kanske kan det bli en bra present någongång om vi ska bort eller så får han helt enkelt växa i dem om ett par år…

Under förmiddagen skickade Johan en kort film till mig från när han var ute och gick en promenad med Adam. Det smällde några gånger i filmen och rök stod upp bakom skogen. Det han hade hört, och bara var några hundra meter ifrån, var en hemsk trafikolycka som skett på Farstabron i närheten av oss. Tyvärr hade en bil och buss kolliderat och de två chaufförerna omkom.

Det är läskigt, vi kör ofta på den bron för att åka till Värmdö Köpcentrum, och vi har ifrågasatt det faktum att det inte finns något mitträcke där många gånger. Och idag smällde det alltså…

När jag skulle åka hem på eftermiddagen hade de fortfarande inte öppnat upp bron och jag spenderade 2h i en buss innan jag bestämde mig för att gå hem istället. Vår väg nedanför oss blev huvudled för resterande boende på Värmdö då bron var avstängd i den riktningen.

Idag var en sorglig dag för mig - jag klippte ner min vattenmelon och drog bort den från pallkragen… När den stora vattenmelonen föll och gick sönder fanns det ingen mening att behålla resten, de skulle aldrig hinna mogna i tid iaf. Därför rök nu rankorna. Även gurkan har gjort sitt för säsongen som det verkar, finns bara två små kvar på den, sedan ryker den med.

Till lunch värmde vi mammas dolmar, så otroligt gott det är alltså! Måste lära mig att göra det själv…

På eftermiddagen tog vi bilen ner till Velamsund för att komma ut lite med Adam. Det går inte att bara sitta inne med honom hela dagarna, vi blir knäppa allihopa. Vi gick elljusspåret runt, men den är tyvärr ganska kort så det går kanske lite väl snabbt. Det gav oss dock tid för att slå oss ner på det lilla fiket efter vattnet och beställa in varsin crêpe med banan och Nutella! Så mycket för de få kalorierna som vi brände i skogen… ^^

Adam har dock haft en väldigt mysig dag idag, han har inte alls varit så där gnällig som han kan vara. Idag har han varit uppe och stått och gått runt vår pall som vi köpte istället för våra soffbord. Runt, runt, runt går han samtidigt som han pekar på allt och säger “den, den, den!”, i hopp om att något han pekar på ska fastna...

Medan Adam nöjde sig med att traska runt pallen, slog Johan på golfen på TVn och jag la huvudet i hans knä. Då kom Adam och pussade på mig varje varv han tog runt puffen - gullunge!

Det har även dykt upp en ny liten tand i underkäken, den fjärde!

Jag har fått craving på glass från SNÖ… Jag tror det har att göra med att jag vet att de kommer stänga ner sina öppettider på Kvarholmen och då måste jag på något sätt maxaimera mina möjligheter att få deras glass “en sista gång” ^^

Idag blev det pistage, mörk choklad och körsbär… Körsbären kunde jag varit utan och bytt mot vanilj, inte för att den inte var god, men deras vaniljglass är amazing!

Därefter gick vi bort till den lilla lekparken där Adam fick gunga, något han älskar! Däremot älskar han inte när vi ska gå därifrån utan han brister ut i fullständiga krokodiltårar som verkliegn skär i hjärtat. Det är inte toddler-tårar, detta är verkligen “jag var inte färdig, snälla låt mig stanna”-tårar.

Väl hemma igen somnade Adam och jag passade på att gå ut i trädgården för att plocka av de björnbär som mognat. Det blev en hel drös som jag frös in till slut.

Så otroligt sorgligt - min vattenmelon är DÖD. När jag var ute och donade i trädgården såg jag något grönt på backen i växthuset och han hann tänka "Jävla fåglar!". Men, den hade ramlat ner på gruset och spruckit, en hel bit var borta! 

Som jag har kämpat med den där jävla melonen och bara för att jag var lat och inte hängde upp den bättre trots att jag tänkt på det vid flera tillfällen, blev det inget av den tillslut! Så jävla dumt. Lathet lönar sig aldrig... 

Jag är så otroligt stressad över att jag börjar jobba igenom om 2 dagar!! På tisdag är allt över, känns helt sjukt!

Svalt och skönt i luften, men har plockat i köket och försökt få lite struktur på saker så att vi kan montera lådfronterna imorgon. Jag är lite stressad över både fläkt och ventilation, men Daniel verkar ganska lugn över det hela. Jag får helt enkelt lita på honom och hoppas han är så duktig som jag vill minnas.

Johan gick med på en date på SNÖ, kanske min sista för i år iom att jag nu börjar jobba igen. SNÖ piggar alltid upp mig, det är så otroligt gott, bästa glassen i hela Stockholm.

Medan jag tog Adams eftermiddagssömn, åkte Johan och slog lite boll. Det har inte hänt många gånger i år, nästan lute synd kan jag tycka eftersom det är hans stora intresse. 

Apropå något helt annat, men måste hänga upp min vattenmelon lite bättre, den börjar verkligen bli stor och får inte längre plats i det första nätet som jag hängde upp den i ^^ 

Vi lämnade kaoset hemma när Adam vaknade efter en tre timmar lång nap! Det har typ aldrig hänt, men han måste varit helt slut efter en dålig natt samt att febern säkert gjorde sig påmind. Vi körde ut till Vindö för att besöka ett sjukt hemligt bilmuséeum och äta lite. Maten var verkligen ingenting att hänga i granen, den kunde de fått behålla, men muséet - wow! Så sjukt otippat ställe och oj va mycket fina bilar de hade på plats!

På vägen hem stannade vi dock till på en liten thairestaurang och köpte med oss mer mat hem. Självklart somnade Adam bara 5 min från dörren, men jag lyckdes bära upp honom till sin säng där han fortsatte att sova medan jag och Johan fick äta ostört tillsammans för första gången på flera veckor! Har nästan glömt hur det känns ^^

Kvällen blev enklare än igår och Adam somnade i min famn vid 21:30… Och i skrivande stund (kl 23), sover han fortfarande i sin säng trots halv storm utanför fönstret. Räknar dock med att hämta in honom till oss inom loppet av en timme, tror inte han sover längre än så innan han sätter sig upp igen ^^

Idag har vår snickare Daniel “ledigt”, Han hade bara möjlighet att köra 2-3 h pga. sin hund och därför sa vi att han lika gärna kunde komma tillbaka på fredag istället och köra heldag.

Adam har dragit på sig feber och är så otroligt varm, stackarn. Det hjälper ju inte att sommaren kommit tillbaka och vi har dryga 28 grader varmt idag.

Min jobbångest har kommit krypandes också, eller, den har funnits där länge nu, men jag är så ledsen över att det hela är över nu. Jag har inte heller haft någon sommar riktigt, jag har inte badat en enda gång eller legat på en brygga/klippa. Därför skickade Johan iväg mig idag och jag fick typ två timmar nere vid bryggan för mig själv. Ett dopp i havet blev det också, otroligt skönt!

Vid lunch hörde Johan av sig och undrade om jag kunde tänka mig en hamburgarlunch på Funky Chicken och självklart kunde jag det! Han kom och hämtade mig, sedan åkte vi iväg. Att vi sen fick köa i dryga 40 min för att beställa och sen vänta ytterligare 30 min för maten är sånt som hör till när man vill äta Sveriges bästa burgare.

Adam höll tappert ut trots sin feber men när vi kom hem dröjde det inte länge innan han somnade.

På kvällen däremot blev allting en kamp och han vägrade leka, äta och sova… Han somnade till men vaknade direkt och grät, så höll han på, om och om igen. Johan kämpade med första nattningsförsöket, men vid kl 22 tog jag över och la mig i sängen med honom istället. Det hjälpte ju inte alls utan han var som en ödla i sängen, överallt var han. Extremt övertrött och omöjlig att söva.

Vid 23:30 gav jag upp och Johan tog över igen och först vid 00 somnade han äntligen. Herregud vilken pärs!

Jag känner mig så otroligt rastlös här hemma när inget händer.

Ännu en gång lämnade vi Daniel ifred på morgonen och åkte iväg till sjukhuset för lite blodprover och sedan till ICA för att handla lite nödvändigheter. Väl på mottagningen saknades dock min remiss och det drog ut på tiden. Efter drygt 45 min och ett par samtal senare, fanns det dock på plats och de kunde sticka mig i armen.

När vi kom hem stod nu alla skåp på plats i köksön. Nu återstår att måtta upp skåpet till vinkylen samt skåpen till TV-bänken, sedan är alla stommar på plats! Detta kommer förmodligen ske på fredag.

Adam har gått och dragit på sig feber och är så otroligt slö och varm. Iom detta är han också väldigt gnällig, ingenting duger. För att inte behöva underhålla honom här hemma tog vi ännu en sväng med bilen, den här gången till SNÖ för lite glass.

Kan inte förklara hur mycket jag saknar närheten till vattnet… Vattnet känns som hemma. Även om vi renoverar och gör det vi kan för att radhuset ska kännas som hemma, så känns det inte som hemma än. Hoppas verkligen den känslan infinner sig, annars kommer det bli lååånga år att bo här. Saknar verkligen Nacka Strand mer än jag trodde att jag skulle göra det. Kanske hade det varit enklare att flytta om vi behövt boi lägenheten allihopa en sommar innan vi flyttade, vem vet.

Hoppas nu att renoveringarna vi gör får det att kännas mer som hemma… Annars vet jag inte vad vi gör.

I brist på annat och med ett litet glas vin i kroppen, bokade jag in mig och Johan till Ergo, Stockholms nya Michelinrestaurang som vår chef Söderlund investerat i. Kanske kan vi få barnvakt när vi firar 11 år tillsammans, annars får jag bara ta och avboka det hela, men vi kan ju iaf ha det som mål ^^

För att låta Daniel jobba ifred, åkte vi idag iväg till Siggesta Gård där vi åt lunch och kikade på djur. Ett perfekt litet stopp om man har barn. Mysiga lokaler, bra mat och barnvänligt. Innan vi stannade till vid Siggesta åkte vi dock förbi en liten fästning som jag fick kliva ut och kika på, väldigt mysigt ställa det också... Kanske perfekt för bröllopsfest? ^^

När vi kom fram till Siggesta Gård inledde vi vår vistelse med lite mat. Adam fick köttbullar med potatis mosad i gräddsås samt lingon, sedan avslutade vi hans måltid med lite pannkaka, sylt och grädde. Johan beställde in vuxenportionen av köttbullarna och jag plockade in en råbiff med pommes. 

Efter maten tog vi en promenad på området och hälsade på massa hästar och klappade de som tillät det. Adam var väldigt nöjd ända tills en av hästarna gnäggade högt, då ryckte hela han till och blev rädd och började gråta, stackarn ^^