Vi kom inte undan... Vi klarade oss dock i nästan 2,5 år innan vi åkte på det. Nu ligger vi båda hemma nere för räkning och vi är inte speciellt kaxiga. Det har dessutom lite olika effekt på oss - jag har feber och hosta, Johan har halsont och har helt tappat smak och doft. Mycket Foodora blir det iaf, vilken tur att det finns ^^

Idag väntade en 4,5 h lång bussresa ner till Västervik för att kunna vara med på Robert och Amandas inflyttningsfest! De köpte hus förra året och håller på att totalrenovera det, men Amanda ville så gärna ha en fest innan de fått i ordning allt så att de slipper oroa sig om folk förstör något ^^ 

Till min bussresa ner hade jag bokat dubbla säten, dvs. sätet bredvid mig var också mitt så att jag fick sitta själv (fy fan va värt)! Med paddan i högsta hugg hann jag se två filmer innan vi var framme och när vi svängde in på stationen i Västervik såg jag Johan stå där med ett stort leende. När jag klev av så fick jag en sån himla lång och bra kram av honom! Va löjliga vi är, men vi saknar verkligen varandra efter bara ett par dagar ifrån varandra. 

Tina bjöd på småplock, grillat och sallad på kvällen innan vi båda stupade i sängen, trötta som få!

Under lördagen mötte vi upp Johans kompisar Micke & Carro och Martin & Jenny för en lunch innan kvällens fest. Vi hade inget bord bokat eftersom "i Västervik finns det alltid bord", enligt Robert. Mmm... just det. Inte när det regnar kan jag tala om ^^ Och folk var som galna, det fanns inget system för att vänta in lediga bord, det var huggsexa deluxe. Efter lite om och men fick vi tillslut plats och vi mumsade i oss vår lunch innan det var dags för festen.

Vi var typ först på plats och hjälpte till att få i ordning på det sista - bord, stolar, dukning, fördrink, matförberedelser, m.m. Amanda var så himla besviken på vädret eftersom hon hade sett en utomhusfest i solsken och partytält framför sig. Det slår aldrig fel, men vi lyckades pricka in den enda regndagen på flera veckor. Men, vi försökte hålla humöret uppe och så snart folk var på plats blev det en bra fest iaf och vädret var snart bortglömt!

Efter en väldigt händelserik gårdag var det dags för Johan att köra ner till Västervik idag. Jag låg vaken på morgonen och försökte optimera det här med våra bilar... Jag ville göra ett sista försök att starta bilen innan Johan försvann. Min tanke var att OM den startar så åker vi iväg och dumpar den på Mercedes, där får den helt enkelt stå parkerad ifall det skulle dyka upp en återbudstid. Dessutom skulle vi isf slippa tänka på dubbel parkering när Johan kom tillbaka från Västervik och under tiden vi var på Island.

Vi gick ner i källaren och svor lite. Första två gångerna startade den inte, men på tredje försöket gick det! Vi tittade på varandra och bestämde oss för att åka iväg direkt - Johan i Forden och jag i Mercan.

När vi kom fram till Mercedes var grinden in till området så klart låst, men vi hade en sån j*vla tur att det stod en bärgningsbil där som också skulle in. Så när han öppnade grinden passade vi på att smita in. Sedan lämnade vi nyckeln och åkte vi hemåt igen.

Vi gjorde ett snabbt stopp på ICA Maxi så att jag fick handla mat för veckan, sedan var det dags för Johan att röra sig ner till Västervik! Själv hade jag min första semestervecka framför mig - utan sambo och utan bil ^^ Spännande!

Björn och Amanda tar sitt pick och pack och flyttar till Schweiz i ett år, därför bestämde de sig för att ha lite flytthäng hemma hos sig innan det var dags att packa ner allting! Johan joinade ett par timmar bara, sedan var han tvungen att hoppa på tåget till Degerfors och hämta min gamla Ford, men jag stannade kvar hela eftermiddagen/kvällen och det slutade med att Johan hämtade upp mig strax innan midnatt ^^

Det blev en härlig kväll med drinkar och burgare. Dessutom var Sandra och Daniel på plats med båda barnen, kul att få träffa dem igen!

Tidigt idag på morgonen tog Johan bilen ut till besiktningen. Det dröjer inte förrän han ringer mig och berättar att bilfan krånglat på besiktningen... Den startade inte där heller... Den krånglade till den grad att de knappt kunde genomföra besiktningen. Vi blev, givetvis, underkända då besiktningsmannen trodde att rattlåset/tändningslåset var trasigt iom att bilens ratt gick att snurra på trots att den var avstängd. Detta innebar att bilen nu hade körförbud 15 augusti om vi inte lyckades fixa detta. Bilen startade dock om man inte trampade ner bromsen och det var inte, per se, farligt att köra med bilen. Så, om vi ville göra det var det fritt fram.

Johan åkte raka vägen ut till Mercedes, men en ledig servicetid fanns det inte förrän i september. Fine, tänkte vi, körförbudet börjar gälla samma dag som semestern är slut. 

Men, dagen därpå startade den inte igen. Samma skitfel som innan... Nu fick vi dock smått panik, Johan skulle nämligen ha bilen på söndagen för att  åka ner till Västervik och den årliga fiskeveckan med sina kompisar. Dessutom hade vi bokat parkering på Arlanda inför Islandsresan som vi var tvungna att avboka. Fan, timingen på detta kunde inte vara sämre!

Vi kollade snabbt upp hyrbilar, men allting var ju så klart slut eller precis svindyrt iom att vi var ute med kort varsel... Då slog tanken mig, min gamla Ford som står hemma i Degerfors, den kanske är körklar? Jag kollade upp SJ ifall det fanns några biljetter till Degerfors samma dag, sedan ringde jag mina päron ^^ De såg till att ladda bilbatteriet åt oss och vi bokade in Johan på ett tåg till Degerfors direkt. Sent på kvällen plockade Johan upp mig i min gamla Couger hemma hos Björn och Amanda... Då hade han spenderat hela eftermiddagen/kvällen till att åka t.o.r. Sthlm-Degerfors. Han fick sig iaf en kebabrulle i Degerfors innan han åkte tillbaka ^^

Så, nu stod vi här med två bilar som kostade dyra parkeringspengar, varav en som inte ens startade. Hur skulle vi få iväg Mercan till verkstaden?

Efter ett par dagar i Dalsland stannade vi kvar i Degerfors innan vi åkte tillbaka hem till Stockholm. Det blev ett par avslappnande dagar (trots distansarbete) och vi åt mammas goda mat och besökte Berget tillsammans med pappa. Vi köpte med oss oförskämt billiga bullar hem (nybakade vaniljbullar som doftade magiskt) och mumsade i oss. 

Johan passade på att golfa medan jag jobbade på dagarna, helt okej deal skulle jag vilja påstå. Dessutom blev jag bortskämt av min morbror som överraskade med mig nystekta raggmunkar och fläsk!

Vi tvingade familjen Ek att genomlida ett par rundor Kubb och innan vi åkte hem till Stockholm igen snodde jag med mig en hel påse med späda vindruvsblad, här ska det rullas dolmar!! Men först, bilen startade inte... igen. Den gjorde samma sak i Dalsland med gick efter ett par försök igång igen. Nu gjorde den samma sak i Degerfors... Efter ett par försök startade den igen och vi tänkte inte så mycket mer på det än att det kanske var något fel på batteriet.

Ikväll hände det - årets första minigolf! På pappret ska jag väl förlora det här, men det är alltid kul att tävla lite!

Det var snuskigt jämt, jag förlorade första omgången med 2 bollar... Men, eftersom vi var själva på banan frågade vi om vi fick ta en omgång till och det var inga problem (inte så konstigt kanske eftersom vi beställde in varsitt glas Aperol Spritz)!

Andra omgången var lika jämn den, men även denna förlorade jag. Johan var ju lagom nöjd när vi gick hem... Förstapriset? En glass i solen!

Ikväll bjöd vi hem Björn och Amanda på middag, dels för att hinna ses lite innan deras flytt till Schweiz men även för att få gratulera till mini i magen!

Jag donade större delen av dagen trots att middagen i sig var väldigt enkel. Jag bjöd på vattenmelon och fetaost samt padrons till förrätt, caesarsallad till middag och en vispad jordgubbspannacotta till efterrätt. 

Det blev en tidig kväll då Amanda inte var i sitt essä, vilket var fullt förståeligt! Men, vi hade en härlig middag och det var himla kul att ses en sväng igen!

De senaste veckorna har jag gått in i rollen som Product Owner för Soldier Experience. Det innebär att jag numera har ett team som jag jobbar tillsammans med och ikväll skulle de köra en liten AW på Usine efter jobbet. Johan skulle också iväg på AW på Usine ikväll, men av helt andra anledningar ^^ Så, jag hoppade in i en taxi och joinade upp alla möjliga människor efter jobbet!

Vi beställde in lite mat och snackade om allt och ingenting. Det blev en kul kväll där jag lärde känna de jag jobbar med lite bättre och vice versa. 

Johan var bjuden på en avskeds-AW av sin nuvarande och min f.d. kollega, Nick. Nick slängde givetvis med en invite till mig också, så ikväll hoppade jag på båten in till Nybroplan där Johan mötte upp mig, sedan knallade vi bort till Netlights kontor på toppen av Gallerian. 

Vilket kontor! Och vilken tillit man måste ha till sina anställda... De har nämligen öppen bar - dygnet runt, alla dagar i veckan! Folk får gå och hämta öl, cider, vin, bubbel helt fritt från ett stort kylrum ^^ Galet! Ivan drog dessutom fram företagskortet och sprang ner till Donken för en megabeställning, gissa om han var nöjd när han kom tillbaka ^^

Det var lite som att springa in i gamla DICE igen när vi kom dit, iaf från UI-sidan. De flesta var mina gamla kollegor som numera jobbar på Embark och de var inte långsamma med att så fint påpeka det. "Och du Nathalie, du klänger dig kvar... Hur länge ska du stå ut egentligen?", "Jag har hört att DICE inte är speciellt nice att jobba på... och att det ska vara ganska kasst just nu". Alltså, vad är det för fel på folk? Hur kan man säga så till någon som är där för att hänga lite för den gamla goda tidens skull? Kan man inte bara uppskatta branschen och sluta skapa en "vi vs dem"-mentalitet...?

Jag försökte borsta av mig det omgående, men fan va det störde mig innerst inne.