Det är svårt att underhålla en liten grabb här hemma... Problemet är väl att han inte får röra sig lika fritt hemma som han får göra på fritids - ingen sand att gräva med inomhus, inget ris att spilla på golvet, ingen vattenfärg att måla på golvet med, osv. Vi gör dock det vi kan – läser böcker, leker med lera, bygger med diverse olika leksaker osv. 

Under morgonen åkte vi och handlade lite på ICA, en ganska skön rutin ändå då det inte är så mycket folk där. Även den här helgen köpte vi deras "helgkasse" till halva priset, klart prisvärt ändå.

Kvällen bjöd på norrskensspektakel, men vi har tyvärr ingen fin vy här som vi hade i Nacka Strand... Fan, Nacka Strand var så mycket bättre i många avseenden... Saknar det fortfarande!

Den senaste tiden har vi börjat preppa Adam för att bli blöjfri till sommaren, vi tror det är ett bra tillfälle eftersom han kan springa omkring lite mer lättklädd när det är varmt.

Därför har vi ställt in hans potta i duschen så att han kan stänga in sig själv bakom duschdörrarna för lite privacy ^^ Och det har blivit lite av en rutin att vi går på toa “tillsammans”, nästan 100% success rate på det. Men, han har hittils bara suttit på den med kläderna på…

Idag däremot provade jag att ta av honom blöljan innan vi satte honom på plats. Det var lite motstånd, men till slut satte han sig där och efter en liten stund hade vi första kissen i pottan! Woop!

Vädret skulle bli kanon i helgen och jag bestämde mig för att vi skulle grilla över öppen eld! Johan var inte alls lika taggad som jag, men jag slog slag i saken och köpte allt som kunde tänkas behövas. Sedan tände vi eld i min lilla Fireglobe som jag köpte förra året.

Jag hade en något mer romantiserad bild av det hela där vi njöt i solen och hade mysigt tillsammans. Istället blev det smått kaosartat med Adam som sprang omkring och snubblade både upp och ner från trallen. Dessutom skulle han pilla på grillen heeela tiden eller gräva i jorden. 

Johan och jag fick äta korv om vartannat och min mysiga stund uteblev, minst sagt. Men, grilla gjorde vi och det får väl ses som en liten vinst ^^

Jag trodde aldrig att det skulle vara så svårt att som vuxen få till en kväll, men det är helt sjukt hur långt in i framtiden man måste planera.

Ikväll var det dags för Lindas middag som egentligen skulle ha blivit av för en månad sen redan, en pga. ryggont blev det framflyttat till idag.

Jag bjöd hem Linda på lite fördrinkar innan det var dags att bege sig in till stan för mat. Det blev en Nathalie-klassiker och en försökskaninsdrink - en variant på en Margarita med Jalapenotequila och Midori samt en Hallonsour med lakritsskum.

Inne på restaurangen, Aqui, beställdes det in Spicy Margaritas och massa plockmat. Här satt vi långt förbi vår sittningstid, men tack gode gud att två av tjejerna gav upp i “god tid”, för jag var så trött att jag höll på att somna där och då ^^

Har länge tänkt att det är dags för en ståpall till Adam, men av någon anledning har jag dragit mig för att beställa en. Jag. tog dock tag i det hela förra veckan och idag var det dags att montera ihop den så att Adam kan vara med när vi lagar mat. 

Stilren, enkel och smart, speciellt eftersom man kan vika ihop den så att den knappt tar någon plats alls. Me like!

Vaknade upp till en Adam som var alldeles rödflammig i nacken – värmeutslag, tänkte vi – och gick ner för att äta frukost och förbereda honom för förskolan.

Efter frukosten dök det upp fler och fler röda prickar på kroppen och vi ringde 1177. De trodde, liksom vi, att det var nässelutslag… Inget som är farligt eller något man gör något åt.

Men, Adam fick stanna hemma hos oss, kändes inte rätt att skicka iväg honom till föris sådär.

Vi har turats om att leka med Adam under dagen, sicksackat mellan våra möten för att få det att gå ihop… Vi har tittat på grannkatterna, grävt i gruset, läst massa böcker, kavlat med lera, m.m.

På kvällen byggde vi en liten koja i Adams säng där vi myste lite innan det var dags att sova!

Ojojoj, nu kommer det ord… hela tiden! Det är som att något helt plötsligt trillade ner, det har verkligen lossnat och han ljudar ord hela dagarna ^^

• Nina
• Stor och Stooooor
• Kavla
• Traktor
• Två
• Gul
• Tända
• Ramla
• Wow
• Nu
• "Nina, nuuuu!"
• "Ramla, neeeer!"

Vi alla har känt oss krassliga den senaste veckan, även om Adam är på bättringsvägen. Men, Johan är sjuk igen och det brukar aldrig slå fel att jag blir sjuk ett par dagar efter Johan. Det är samma visa varje gång – först Adam, sen Johan och till sist jag.

Egentligen skulle vi åkt på dop i Västervik den här helgen, men det fick vi så klart ställa in. Så sjukt trist, har faktiskt sett fram emot den här helgen så länge då många av Johans vänner (somliga numera även mina vänner), skulle komma dit och umgås tillsammans.

Detta innebär ju även att Tina gick miste om oss eftersom vi skulle ha sovit hemma hos henne… Och jag tror hon saknade Adam väldigt mycket, för hon erbjöd sig så många gånger att komma upp i helgen istället och “avlasta” oss, detta trots att vi gång på gång har sagt att vi lever med pesten just nu.

Anyway, jag har haft ont i halsen större delen av veckan, trots det åkte jag in till kontoret idag för att sedan plocka upp Tina på vägen hem. När vi kom hem var Johan i smått upplösningstillstånd efter en hel dag hemma med Adam… Inte så konstigt kanske eftersom han själv var sjuk, då blir allting dubbelt så jobbigt.

Tina till undsättning omgående - med sig hade hon både en ny bok och pyssel! Hon hade köpt med sig lite lera, en kavel och en bakmatta till Adam och OJ vad detta blev poppis. De har lekt med lera i otaliga timmar den här helgen…

Min förkylning tilltog under fredagen och på lördagen var jag helt utslagen. Tina höll det hon sagt och avlastade oss genom att leka med Adam mest hela dagarna. Förstår inte hur mor- och farföräldrar orkar leka som de gör. Det blir ju SÅ långtråkigt till slut ^^ Det gav dock mig tid att laga mat, även om jag saknade smak ett par dagar.

Men det var tacksamt och jag tror att både jag och Johan behöver lite andrum efter den här våren…

Efter ännu en väldig jobbig natt för Adam (och oss), där han näst intill hyperventilerat sig genom hela natten, bestämde vi oss för att åka in till närakuten i Nacka när de öppnade på morgonen. Det är en sak att vara förkyld med feber och hosta, men när det sätter sig på andningen behöver man ta det lite mer på allvar, tycker jag.

Adam vägrade äta och dricka innan vi åkte iväg och i väntrummet kämpade vi med att få i honom lite banan… Men, är man så där sjuk vill man förmodligen inte äta heller.

Allt som allt tog besöket på sjukhuset drygt två timmar. Först ett besök hos en sjuksöterska som skickade oss vidare för att ta ett stick i fingret för att kolla sänkan. Därefter fick vi komma in till en läkare som lyssnade på lungorna och kände lite på Adam. Han konstaterade ganska snabbt att det rörde sig om en dubbelsidig lunginflammation och skrev ut antibiotika omgående.

Stackars Adam, han har inte haft ett lätt halvår… Först förkylningsastma som höll i sig i flera veckor, sedan influensan i julas, därefter en fraktur och gipsad fot och nu lunginflammation… Varken Johan eller jag har gipsat något och ingen av oss har haft lunginflammation, Adam lyckas innan han ens fyllt två ^^

Efter sjukhuset åkte vi förbi ICA och handlade frukost och mat till veckan. Vi hade inga matplaner för dagen, men när vi kom in såg vi en ”Helgkasse” till halva priset (300 kr). Den innehöll en trerätters middag - burrata med tomat och ruccola, oxfilé med potatisgratäng, rödvinssås och tryffelmajonnäs, samt en kladdkaka till efterrätt. Äsch, vi provar, tänkte vi, och tog en påse.

Väl hemma igen hade Adam somnat i bilen, utan napp… Han var så otroligt trött. Johan bar upp honom till sängen där han somnade om direkt (och sov i nästan 1 h 45 min).

Vi dukade upp en riktigt gofrukost med nybakat bröd, apelsinjuice och massa goda pålägg, sedan slog vi oss ner i soffan och kollade på årets första F1-race - som med de nya reglerna var en fullständig besvikelse. Otroligt sorgligt att se vart F1 är på väg…

Resten av dagen var lång… Det är så svårt att underhålla Adam här hemma, speciellt när han är sjuk. Det blir, tyvärr, mycket TV-tittande när han är så här… Ingen ork att leka, fokus på böcker är sisådär och han har ingen energi eftersom det är svårt att få i honom mat.

Den här dagen trodde jag aldrig skulle ta slut… Den har varit SÅ lång och inte på det bra sättet.

Adam är krasslig, riktigt krassig, och vi har haft en lång natt allihopa. Jag tror dock att jag dragit nitlotten även om Adam varit hostig och snorig (det verkar som han sover trots det). Jag kan verkligen inte sova när han låter som han gör. Att Adam dessutom ska ligga på mig hjälper ju inte ^^

Johan och jag har väldigt olika upplevelser på natten. Adam älskar att sova intill mig, helst på mig, och Johan duger inte alls nattetid. Jag däremot har otroligt svårt att sova när det inte är tyst omrking mig, så en snorig och hostande Adam som envist ska suga på en napp fastän han knapp kan andas, hjälper inte direkt till ^^

Med lite sömn i kroppen var mitt humör ganska lågt och Johan gjorde vad han kunde för att hjälpa mig - han tog Adam större delen av dagen, vilket gav mig tid att plocka och laga mat “i lugn och ro”.

Till dagens middag hade jag planerat en fin bit ryggbiff med kappa. Till detta kokade jag en rödvinssås på oxsvans, gjorde en len kronärtskockspuré samt bakade krispiga vitlökspotatisar i ugnen - allt blev verkligen gott (även om purén kanske var lite överflödig).

Jag vet inte hur många gånger under dagen jag kollade på klockan och tänkte “den är inte ens 10, 12, 14…”, osv. Världens längsta dag…

Jag tror Adam är på väg att bli sjuk… igen.

När jag hämtade honom på förskolan idag sa Nina att de bara hade haft 5 barn där under dagen, resten var sjukanmälda. Jag kände direkt hur det knöt sig i magen. Ska vi bli sjuka igen?!

Det dröjde inte många minuter efter att vi kommit hem som Adam började hosta och snora mer än vanligt och jag kände mig ganska säker på att han kommer bli sjuk igen. När Johan kom hem sa han samma sak - han tyckte Adam hade hostat mer än vanligt på morgonen…

Såatteeeeeh, det är nog bara att förbereda sig på att vi alla kommer att bli sjuka igen… Adam först, sedan Johan ett par dagar senare och till slut jag ett par dagar efter Johan.

Det känns som att vi kämpar med torsdagarna fortfarande... Vi hittar inte rytmen.

Idag var det min. tur att åka in till jobbet tidigt och sedan hämta Adam på eftermiddagen, annars brukar jag lämna och Johan hämta. Men för att göra det hela lite enklare för mig tog jag bilen till kontoret redan vid 06:30 i morse och var i stort sett först på plats. 

Jag bjöds på en makalös soluppgång, för att inte tala om månen som var enorm över Stockholm när jag körde in. 

När jag klev in på vår våning var inte ens lamporna tända än och jag bestämde mig för att åka upp ett par våningar till massagestolarna. Här slog jag mig ner i en halvtimme och såg Stockholm vakna till liv genom de små charmiga fönstren. 

Det är nästan ett år sedan jag satte min fot på gymmet senast, men nu känner jag bara att det får vara nog – jag måste hitta någon form av rutin, annars kommer min kropp gå av innan jag är 50…

Jag åkte dit med inställningen att detta skulle vara en skön upplevelse, inga måste och inga krav vare sig på repitioner eller vikt.

Men, det gick faktiskt mycket bättre än jag trodde. Jag körde samma pass som när jag var gravid och trots att jag inte har lyft en vikt på ett år (förutom Adam), så orkade jag ändå köra med nästan samma vikter som förr.

Nu väntar vi in träningsvärken och ser hur illa den blir, sedan är det bara på’t igen!

Adam är inne i en period just nu där han vill att jag ska sjunga, mest hela tiden om han får välja. Jag kan dock inte så många låtar, så just nu alternerar vi mellan “Lille katt” och “Du ska inte tro det blir sommar”, om och om igen ^^

Skulle jag sjunga fel låt, då får jag minsann höra det... "Nej, nej. nej, nej. nej..."

Jag vaknade innan klockan ringde i morse och smög upp ur sängen. Men, medan jag gjorde mig klar i badrummet hörde jag Adam bubbla inne i sovrummet. Jag vågade dock inte sticka in huvudet innan jag åkte till jobbet ifall han skulle bli mammig och börja gråta.

Väl inne på jobbet hade jag drygt två timmar innan resten av kollegorna dök upp. Under lunchen plockade jag ut lite loot till Adam (ett förkläde, en matlåda och en vattenflaska) och efter eftermiddagens möte åkte jag hemåt igen.

Jag stannade till på ICA och handlade för veckan samt hämtade ut två paket - ett med massa nya bodies i olika storlekar och ett annat paket fullt med dinosaurier!

När man är i Degerfors, ja, då besöker man Mulles Loppis… Alltid kul att gå på loppis, även om jag tycker Mulles var bättre förr.

Väl där hittade jag ett par böcker till Adam, men när jag kom fram till kassan tog de bara Swish och jag hade lämnat mobilen hemma. Så otroligt typiskt. Jag fick därför lämna tillbaka böckerna i bokhyllan och åka vidare till ICA för att handla till de kommande dagarna.

Väl på ICA-parkeringen tog jag sikte på en ledig plats när det plötsligt small och bilen bumpade till! Jag hade blivit påbackad!

Jag taggade till som fan, redo för fight… Jag parkerade in bilen som kört på mig, de ska fan inte tro de kan komma undan detta. Jag klev ut, redo att slåss, men möttes av en 60-årig gubbe som var sååå trevlig och ledsen över det som hänt. Vi utbytte kontaktuppgifter, sen var det bara att åka hem och göra en anmälan till försäkringsbolaget.

Kul… Vi har haft bilen i, vadå, två veckor? ^^ Men, som tur är, kommer vi förmodligen inte behöva betala självrisken då detta inte var mitt fel… Det kan inte ha varit mitt fel.

Idag bar det av till Degerfors för en helg hos mamma och pappa.

Vi jobbade så länge vi kunde, sedan var det dags att hämta upp Adam på föris. Vi kom dit vid 13:30, men då sov han fortfarande!? Vi drog ut lite på tiden, packade hans kläder osv., och när vi var på väg in för att väcka honom kom han gående mot mig, alldeles nyvaken.

Därefter plockade vi upp Christoffer inne vid T-Centralen och sedan trotsade vi Stockholmstrafiken och hoppades på en lugn resa… Det blev det kanske inte ^^ Adam, som ju hade sovit på förskolan, var svårunderhållen i baksätet. Vi stannade till och käkade lite korv, men det fick vi sota för nästan omgående när vi åter satte oss i bilen, då Adams mage protesterade. Det blev ytterligare ett par stopp innan vi äntligen kom fram till Degerfors.

Herregud vilken morgon vi vaknade upp till! Knäpptyst, -12 grader och en alldeles fantastisk soluppgång! 

Johan skulle ut med ett par kollegor efter jobbet idag, därför skulle han ta bussen istället för båten på morgonen... Jag hörde när han knallade iväg ner till busshållplatsen, men efter drygt 10 min kom han tillbaka hem och började skrapa rutorna på bilen åt mig. Första bussen dök aldrig upp... Otroligt. Hans andra buss dök inte heller upp, men den tredje som kom lät honom gå ombord trots att det stod "Ingen påstigning" på skylten. Kollektivtrafiken i Stockholm alltså... Fy fan. 

Jag pulsade på Adam lager på lager på lager ifall de skulle vara ute när jag lämnade honom på föris, men som tur var hade de redan gått in när vi kom dit. Adam har dock en period nu igen när han blir alldeles otröstlig när man lämnar honom och det gör så himla ont i hjärtat när man bara vänder ryggen till honom och går därifrån. 

Men, dagen gick snabb, jag hade massor att göra på jobbet, och när jag hämtade honom på eftermiddagen blev han så glad när han såg mig! Han sprang fram och gav mig en stor kram! Hjärtat... 

Vilken skitnatt jag har haft… Har sovit 2-3 h, max! Adam har hållit mig vaken med den där jävla nappen han har och Johan snarkar sig igenom som att det inte finns någon morgondag. Fy fan, vilken natt.

Positivt för dagen är dock att båda grannarna nu har åkt bort för sportlovet och dagen bjöd på alldeles fantastiskt väder - blå himmel, gnistrande snö och värmande sol.

Det blev inte många knop gjorda idag, men vi hann klippa Adam och bada med honom och själva klippandet var inte en dag för sent ^^ Herregud hur han såg ut...