Iiiiik!! Ringarna är äntligen beställda!
Idag åkte vi in till stan för att beställa våra ringar. Efter väldigt mycket om och men bestämde vi oss för ringarna hos Engelbert. De är så otroligt vackra och eleganta, oerhört stor skillnad mellan dem och alla de andra vi kikat på.
Nu börjar den olidliga väntan innan de är klara... Förhoppningsvis får jag den innan 8/10 då DICE ska på Operan! Det vore så himla kul att få blinga lite extra på den tillställningen!
Den 19 september firar jag och Johan 8 år tillsammans! Galet att det redan gått 8 år... Det firade vi ikväll med en god middag på Restaurang Tegelbacken och vi fick chansen att se ingen mindre än Markus Aujalay jobba i köket och servera samt prata lite med sina gäster. Det gillar jag, jag gillar när kockarna själva är på plats... det ska de vara!
Jag tror vi båda två var rörande överens om kvällens bästa rätt - Hamachin. Syrligt, hetta, färschet... allt som jag eftersöker! Denna kommer jag minnas! Även ostronet var grymt bra! Däremot var vi inte alls överens om råbiffen - Johan blev besviken medan jag uppskattade den, framförallt gillade jag ostronmajonnäsen.
Potatischips med tryffelmajonnäs och Parmesanost.
Ostron med soja, ingefära och lime. Grymt gott - så mycket smak!
Tartlette med forellrom, gräddfil, vinägerlök och gräslök. Här försvann tyvärr smakerna då tartletten tog över.
Grillade grönsaker “Escalivada” med boquerones och aioli. Gott, absolut, men inget speciellt.
Hamachi ”crudo” med mandarin, yuzu, citronverbena, koriander och olivolja.
Kvällens bästa rätt utan tvekan! Så otroligt gott med syran, hettan och fräscheten. Denna rätt kommer jag minnas länge framöver.
Snökrabba “toast” med soja, sesam, shiso, forellrom och avokado. Kanske den rätt som hamnar längst ner på kvällens lista för min del. Krabba är inte riktigt min grej.
Råbiff med ostronmajonnäs, rödbeta, torkad vinäger, krasse och dill. En "vanlig" råbiff om det inte vore för ostreonmajonnäsen vilken jag tyckte var väldigt god.
Dorade med vitlöksstekt svart ris, tomatconfit, blåmussla, fänkål och smörad skaldjursjuice.
Luftig chokladmousse med mjölkglass, kaksmulor och saltkola.
Crème Caramel ”Peach Melba” med amaretto, lättvispad grädde, inkokt persika och färska hallon.
Idag hade jag bokat in en diamantringskonsultation hos Vanbruun inne i stan. Vädret var kanske inte riktigt med mig och så snart jag klev ombord på båten stod regnet som spön i backen. Tack, Nathalie, för att du köpte en schysst regnjacka på Island ^^
Väl inne fick jag träffa en tjej som tog fram lite attrapper utifrån min önskemål. Egentligen fanns det bara en sort som checkade de boxar som jag var ute efter och det tog inte många minuter innan jag kände mig klar. Under våra minuter hade tjejen satt ihop en "länk till hemsidan", men det enda den länken egentligen gjorde var att komma ihåg modellen på ringen samt min ringstorlek. I övrigt fick jag sätta ihop allting själv, vilket jag gjort hundra gånger hemma redan, och det kändes väl kanske inte så seriöst kan jag tycka. Beställningen gjorde man alltså själv på nätet och ringarna tillverkades i England innan de sedan skickades till Sverige. Nja... jag vet inte jag.
Jag svängde förbi Johans jobb med ett paraply till honom och smet sedan in på NK i väntan på båten hem. När jag kom ut från NK ösregnade det, verkligen spöregnade och jag försökte inte ens komma undan torr... Det gick inte. Mina fötter och skor var helt genomblöta, så det var bara att skratta åt det på väg till båten...
Väl hemma slog jag mig ner vid datorn och började jämföra de olika ringarna. Självklart hade jag även ordnat ett Excel-dokument med all tänkbar information för samtliga kandidater - information gällande de fyra C:na, priset, storleken, gravyr, etc. Allt du kan tänkas behöva ^^
Den ena ringen hade större klor som satt kl 12, 14, 16, osv., vilket innebär att de "täcker mer" av diamanten då man har en klo "rakt framifrån". Fattningen var dessutom lite högre och midjan smalnade inte av allt för mycket.
Den andra ringen hade nätta små klor som satt kl 13, 15, 17, osv. vilket enligt mig är snyggare då man inte "ser" fler klor än nödvändigt eftersom två av dem sitter längst med själva ringen. Fattningen var lite lägre och midjan smalnade av rejält vilket fick diamanten att "poppa" lite mer.
Nu var vi nere på detaljnivå, men, när det gäller så mycket pengar måste det bli rätt!!
Efter en lång gofrukost var det dags att sminka sig och fixa håret, sedan var det dags att packa ihop och lämna Göteborg för den här gången. Vi hade drygt 1,5 h bilresa framför oss innan vi svängde in på Hotel Tylösand. Tyvärr var vårt rum inte klart, så vi fick snällt byta om inne på SPA-avdelningens omklädningsrum och herregud va varmt och fuktigt det var.
Vi packade in våra saker i bilen igenom och körde bort mot området där vi trodde att vigseln skulle hållas. "Kör på den här vägen till en stor parkering, sen går ni en liten bit innan ni kommer fram...", hade Linda sagt till oss. Vi parkerade bilen och såg flera sällskap som var bröllopsklädda... Vi närmade oss ena sällskapet och frågade "Detta är Johan och Lindas bröllop, eller hur?", och de tittade på oss med förvirrade blickar. Vi var på fel ställe och förvirringen var total ^^ Som tur var fick jag tag i en av brudtärnorna som kunde peka oss i rätt riktning.
När vi äntligen var på rätt plats kände vi igen flera ansikten och minglet tog fart. Snart började själva vigseln närma sig och när vi alla slog oss ner till rätta och musiken började spela, var det inga många torra ögon. Linda var så vacker i sin klänning och vackra frisyr och Johan var så stilig, inte ett hårstrå låg fel där inte!
Det blev en fantastisk dag och vi hade supertrevligt vid vårt bord. Trots att vi inte kände någon på plats var det väääldigt många som visste vilka "grannarna" var, så det var inga konstigheter att mingla runt för vår del. Middagen var grym och i deras lille häfte kunde man läsa lite statistik om bröllopsgästerna, bla. att "1,8% av gästerna tackat nej till att delta i Hela Sverige Bakar"... Haha, tänk att man fick vara med på ett hörn däri!
Idag var det dags att påbörja resan ner mot Tylösand och vi hade planerat in en mellanlandning i Göteborg, hos Carina och Tomas (Johans moster och man). Det blev en lång resa, drygt 5 h, och vi var inte framme förrän efter kl 22. Men, det hindrade inte oss från att småsnaska lite när vi kom fram - chark, ost, melon, päron, oliver och lite vin, så klart!
Efter ett par timmar väntade dock sängen och vi somnade som två skjutna. Vi båda vaknade dock på morgonkvisten av ett väldigt konstigt läte, typ ett skrik, fast ändå inte ^^ Det skulle visa sig vara en Kattuggla som hade vaknat till liv och sjöng för oss!
Efter en lång och god frukost begav vi oss alla iväg till en Outlet och vi var nästan själva där ute, jättekonstigt om ni frågar mig. Johan gjorde sig ett riktigt klipp när han hittade ett par schyssta skor från Oscar Jacobson till 70% rea, men det var nog också det enda vi hittade. Därefter åkte vi iväg till en av Göteborgs finare golfbanor för att käka lunch. Det blev en klassisk köttbullar med mos för min del och det satt som en smäck!
På kvällen var det dags för familjemiddag tillsammans med kusinerna, som Johan har längtat efter detta! Tomas och Carina hade köpt skaldjur i massor, ett måste när man är i Göteborg - havskräftor, räkor, musslor... Alltså, så otroligt gott! Philip och Sandra bjöd på historier från sin ungdom och Tomas & Carina fick nog höra ett och annat som de inte vetat om innan och vi alla skrattade så vi grät åt vissa historier!
Tänk att något så litet kan betyda så mycket för någon annan. När jag och Linda sågs den där kvällen på Johans svensexa frågade hon lite försiktigt om jag kunde tänka mig att hjälpa dem att skriva deras välkomstskylt till bröllopet. Jag, som själv anser att jag skriver som en kratta, tackade lite försiktigt ja men med en stor brasklapp om att det kanske inte skulle bli så bra som de hoppades.
Igår kom Linda ner med griffeltavlan och idag skred jag till verket! Det fanns en önskan om lite olika typsnitt, klingande glas och två ringar, en med sten och en slät. Jag var lite nervös, jag får alltid sådan prestationsångest, men jag måste säga att jag ändå fick godkänt, eller hur?!
När Linda fick syn på skylten utbrast hon "Men asså ibland orkar jag inte att du kan allt!!!! Så jävla fint, helt perfekt!! Den är mer än vi hoppats på!! Tusen tack!"
