När vi kom fram till Västervik på kvällen väntade middagen på oss - grillad lax och en härlig sallad! Alltså, jag är så svensk nu, men grillat är så himla gott - no matter vad som ligger på grillen!
Efter maten bytte vi om och tog oss in till stan, där mötte vi upp Johans båda bröder och senare ett par av hans polare. Det blev många Margaritas den här kvällen och inte blev det bättre när Johans polare, Robert, bestämde sig för att ta in drink efter drink, till Johan alltså! Jag slapp undan som tur var, annars hade jag stupat på plats ^^
När natten närmade sig morgon, kom vi på den genialiska idén att åka om Corner (ett hamburgerhak) och köpa mat! Vi hoppade på cyklarna och körde till Drive Throughn, men vi kom inte speciellt långt...
- "Huhuuuu, hallåååå... Kan inte du svara Huhuuuu så blir jag jätteglad!", ropar Robert.
- "Huhuuuu... har ni bil?", svarar tjejerna i luckan.
- "... Aaaa...", svarar Robert försiktigt.
- "Nä, ni har ingen bil... kom in nu istället", muttrar tjejen.
Jag skrattade så jag grät, synen var helt obetalbar! Tillslut ger Robert med sig och vi parkerar våra cyklar... Jag springer bort och tar ett bord medan killarna beställer in mat och när de kommer tillbaka ser de så sjukt nöjda ut. De hade beställt tre plusmenyer och 16 chicken nuggets ^^ Mängden mat som kom in... måste jag ens säga något?
Efter lite om och men kände de sig äntligen mätta och vi hoppade på cyklarna hemåt. Väl hemma hos Johan fick jag en riktig skrattattack, jag kunde bara inte sluta fnittra! Johan, lite go och rund under fötterna, står där och siktar på nyckelhålet, hukad och med koncentrationstungan i mungipan. Och som vi alla vet, så skrattar man ännu mer och ännu mer hysteriskt när man inte får eller ska vara tyst, det här var inget undantag ^^ Jag skrattade så jag kiknade... tårarna bara sprutade och jag kunde inte sluta fnittra! När jag tillslut kunde bita ihop och tassade in i huset, slog Johan i tårna i tröskeln och då var det kört, igen!