När jag vaknade idag var jag alldeles uppspelt – vi skulle ta Shinkansen till Hiroshima och atombombsdomen, något som jag sett fram emot i flera månader! Men vi började med något betydligt trevligare – Miyajimaön.

Vi tog tåget ut till båten som skulle ta oss till ön och det var en ganska vacker syn när man närmade sig land. Torii’n stod ute i vattnet och bakom den var ett fantastiskt landskap med berg och vackra tempel. Vi hoppade av, tillsammans med alla andra turister, och började gå längs med de små gatorna. Överallt gick lösa tamhjortar och väntade på att bli matade och gosade med. Längst med alla gator fanns små butiker som sålde allt som faller turister i smaken - souvenirer, mat, glass, m.m. Själv kunde jag inte motstå frestelsen och köpte ätpinnar, en japansk docka samt ett litet väsksmycke. Vi promenerade runt på ön ett par timmar innan vi tog både båt och tåg tillbaka till stationen. Därifrån tog vi spårvagnen genom Hiroshima till atombombsdomen.

Wow, vilken syn... och vilken konstig känsla det var att befinna sig där och inse vad som egentligen hände för snart 70 år sedan. Vad tänkte de egentligen när de sparade domen och inte valde att riva den istället när de kunde återskapa och bygga upp staden igen... Japaner, vilket folkslag!

Klockan närmade sig solnedgång och det var sjukt mysigt att gå genom fredsparken, se fredsklockan, fredsmonumentet och den eviga lågan. Tyvärr hann vi inte gå in på museet, men jag fick iaf knäppa ett kort eller två på byggnaden...

18:47 satt vi på ett Shinkansen på väg hem till Kyoto igen... Jag moffade i mig två ”Danish bread” – den ena med Green Tea och den andra med Macadamia Nuts! Jag hade varit så uppspelt under dagen att vi glömt av att äta något... När vi tillslut kom innanför dörrarna hemma hos Christoffer tog vi fram stekpannan och lagade köttfärssås och spagetti!

Miyajimaön
Det är en juvel längs Sanyokusten, Miyajima som symboliseras av konturerna av en cinnoberröd torii (shintoport), mitt ute i havet, vilket antyder att hela ön är helig. På den här ön finns inga förlossningskliniker eller begravningsplatser eftersom ingen tillåts föda eller dö på Miyajima. Att fälla träd är också förbjudet – ön är täckt av urskog vilket innebär att den är hemvist för många fågelarter (en perfekt plats för en trädkramare som jag). Dessutom tillåts tamhjortar ströva fritt runtom ön...

På en udde som vetter mot helgedomen står Gojunoto, en femvåningspagod som byggdes 1407. Bredvid står Senjokaku, ”paviljongen med de tusen tatamimattorna” som restes 1587.

Itsukushima-helgedomen grundades 593 och står på pålar över en vik. Den är vackrast vid högvatten när byggnades speglades i havet. En del av terrassen mot bukten utgör Japans äldsta noscen.

Itsukushima-helgedomens torii anses av japanerna vara en av landets tre mest natursköna vyer och är 16 meter hög. Vid lågvatten är det möjligt att gå ut till den.

På sluttningarna bakom helgedomen ligger parken Momijidani (”lönnlövsdalen”). En linbana från parken går upp till toppen av Misenberget där det finns ett apreservat och fantastiskt utsikt mot Inlandshavet. På bergssluttningen finns även flera naturstigar.

Hiroshima
Istället för att återuppföra de krokiga förkrigsgatorna byggdes den moderna staden på ett rutsystem, vilket gjorde den enklare att överblicka. Spårvagnar och fina vägar och väldigt fin arkitektur är idag istället något som återspeglar staden.

Atombombsdomen är det enda som återstår av den gamla bombade staden. Kl 8:15 den 6 augusti 1945, exploderade atombomben 580 meter ovanför stadskärnan. Tiotusentals människor dödades genast av tryckvågen och dödssiffran steg till 200 000 de följande åren på grund av efterverkningar. Domen, den forna industriställningshallen, låg nära platsen där bomben exploderade. Domens vridna bjälkar, gapande hål och grushögar har bevarats som ett av UNESCO:s världsarv.

Fredsparken ligger precis intill domen och vid parkens norra ingång står Fredsklockan som man själv kan ringa i. I närheten av ligger Minneskullen med askan efter tiotusentals människor som kremerats. Längre in i parken ligger Barnens fredsmonument som föreställer en flicka med utsträckta händer. En trana, den japanska symbolen för långt liv och lycka, flyger ovanför henne.

På andra sidan vägen står Fredslågan som inte kommer släckas förrän alla kärnvapen har utrotats från jorden. I närheten står Cenotafiet som skapats av Kenzo Tange åt alla bomboffer. Här står namnen på alla som dog, tillsammans med en inskription som lyder ”Vila i frid. Vi kommer aldrig upprepa misstaget”.

Dagen började tidigt och efter lite frukost i magen åkte vi ner till Kyoto Station där jag löste in mitt Rail Pass (ett slags bevis som gör att jag kan åka tåg när jag vill, hur mycket jag vill och vart jag vill i hela Japan). Idag bar det av till Osaka för att beskåda Osaka Slott – ett stort och riktigt häftigt slott med vackra utsmyckningar i guld. Tyvärr började det regna och åska, men jag hittade ett träd som skydd med en alldeles fantastisk utsikt över templet. Det blev en hel del fina kort tack vare det måste jag erkänna, så regnet gjorde mig inget alls...

Nu var det dock dags att virra bort sig i Osakas tunnelbanesystem, men som tur är så kan ju min bror tillräckligt med japanska för att ta oss ur röran ^^ Tillslut hamnade vi rätt och nu gjorde vi ett besök på Osaka Aquarium – en av höjdpunkterna i hamnbyn Tempozan, hem för 580 marina arter. Osakaakvariet Kaiyukan utmärker sig genom sin innovativa och utmanande form. Akvariet är byggt kring konceptet med Stilla havets ”eldring” och rymmer nästan 13,5 miljoner liter vatten. Man kan på 14 nivåer se fisk och däggdjur som lever i Stillahavsbältet. Över 35 000 varelser bor i akvariet, däribland stora arter som djävulsrocka och valhaj...

När klockan närmade sig hemfärd gjorde vi bort oss ännu en gång nere i tunnelbanesystemet och det tog ett tag innan vi hittade rätt spår, men tillslut så. Det blev mååånga fina bilder tagna den här dagen, ~1000 st faktiskt.

Två tempel stod på dagens schema - Nijoslottet och Tojitemplet. Dagen bjöd på underbart vårväder och det var perfekt att strosa omkring i... Vi passade på att köpa en varsin glass – 50/50 vanilj och grönt te, det fick bli årets första! Några få körsbärsträd blommade vackert intill templen och trädgårdarna runtom var magnifika!

Timmarna försvinner snabbt när man går omkring på ett tempelområde sådär, helt plötsligt har halva dagen försvunnit och det är dags att ta sig vidare till nästa tempel...

Kuriosa - Nijoslottet
Avsaknaden av de stora befästningsverk som finns i andra japanska slott gör att Nijo är mest känd för sina ovanligt utsmyckade interiörer och så kallade näktergalsgolv. De senare utformades för att en eventuell inkräktare skulle orsaka ett fågelliknande, pipande ljud när han beträdde golven (och det pep och gnisslade verkligen om golvet). Näktergalsgolvet lades ut omsorgsfullt så att järnhakar och spikar under golvplankorna skulle gnidas mot varandra och orsaka gnissel när de rubbades. Komplexet byggdes under 1500-talet och symboliserade makt och rikedomar. Nijos trädgård är känd för sin rikedom och variation av stenar och ovanför ingången till palatset finns ett ovanligt utsmyckat trädsnideriarbete med flygande fåglar, påfåglar och slingrande blommor.

Kuriosa – Tojitemplet
Trots att det dammiga, urgamla Toji saknar den mossbelupna skönhet som många av Kyotos tempel har är dess historia nog så imponerande. Dess Buddhor vaktar staden sedan templet grundades 796. Tojis magnifika femvåningspagod återuppbyggdes år 1644. Med sina 55 meter i höjd är det Japans högsta träbyggnad och har blivit en symbol för Kyoto. Inuti finns avbildningar av fyra buddhor och deras efterföljare. Nordväst om kondon ligger Mieido eller Tashido (stora läromästarens sal) där Kukai bodde. Här finns en hemlig buddha, en Fudo Myo-o-avbildning som sällan visas. Den eleganta byggnaden från 1380 tillhör nationalskatterna.

Efter en låååång resa var det äntligen dags att krypa ner i en säng och sova! Det visade sig gå väldigt bra, för jag kände inte av jet-lagget det minsta! Jag somnade sent och vaknade vid 09 – perfekt!

Efter lite frukost packade jag kameraväskan och vi tog oss en kort promenad till ett tempel i närheten av Christoffers lägenhet. Det visade sig vara Kinkaku-ji - Gyllene paviljongen, ett glimrande arv från det medeltida Japan. Den restes mellan 1358-1408 och för att komma fram till templet gick vi genom trädskuggad gångväg som ledde oss in till en vacker trädgård. Tyvärr förstördes originaltemplet i en mordbrand 1950 och det som står där idag är en exakt kopia helt täckt av bladguld och kröns av en fågel Fenix i brons.

Tyvärr började det regna, så vi tog oss ner till en busshållplats och tog bussen in till Tokyo Station. Väl där fick jag leka turist och åka upp i Tokyo Tower. Som tur var, var sikten ganska bra och inte disigt som det brukar kunna vara. Jag fick lite roliga stadsbilder innan vi fortsatte vidare genom stan. Vi strosade runt på gatorna och kikade i några butiker i korsningen mellan Shijo och Kawaramachi som utgör hjärtat i stadens centrala shoppingområde. Vi passerade även det som Christoffer och hans kompisar kallar för ”tjejhuset” ^^ Det är ett stort shoppingcenter med ett tiotal våningar med smink, väskor, smycken och kläder av de mest exklusiva märkena.

Efter 22 restimmar och två fantastiska solnedgångar, myser jag nu under en kotatsu i Kyoto, Japan! Det tog sin lilla tid, men nu är jag här - dötrött dessutom. Skriver mer när jag vaknar imorgon, när det nu kan bli ^^ Bjuder dock på bild på Kyoto Tower som var det första som mötte mig när jag gick av tåget från flygplatsen!

Trots att det var avresedag hann jag/vi med en vända på stan i Stockholm innan vi åkte vidare till Arlanda. Väl där insåg jag att jag hade ett par kilo övervikt trots att jag inte packat ner någon personlig fotograf i väskan ^^ Jag slapp avgiften som tur var...

Vi slog oss ner och smaskade i oss en varsin pizza innan det var dags för mig att smyga mig igenom säkerhetskontrollen och trots alla elektronikprylar gled jag igenom, relativt smärtfritt iaf.

Väl vid gaten bjöds vi alla på en underbar solnedgång innan det var dags att flyga ner till Köpenhamn! Den resan var bra fjuttig, vi hann knappt lyfta innan det var dags att landa igen... Jag sprang genom flygplatsen (som var betydligt större än vad jag mindes den) och det var nog tur, för jag hann knappt komma till gaten innan det var dags att kliva på planet. Nu väntade en resa på 8,5 h och det kändes ju väldigt bra när kaptenen meddelade, efter 30 min i planet, att de hade ett tekniskt fel ^^ Förmodligen hade de problem med AC:n, för det var nog den varmaste resan jag någonsin varit med om. Herregud, det var så varmt att jag inte ens kunde somna när de släkte ner...

Hursom, efter en hyfsad låda med flygplansmat och ett par filmer senare, landade vi i Beijing och jag fick springa igenom flygplatsen ännu en gång... Den här gången blev vi också försenade och plötsligt stod det 5-6 plan på banan redo att lyfta. Dock flög de ikapp förseningen och vi landade som vi skulle på Kansai! Ännu en gång bjöds det på en alldels underbar solnedgång! Nu skulle jag bara ta mig in i landet och igenom tullen - det tog nästan 2 h... Jag trodde min brorsa (som skulle möta mig) hade gett upp hoppet om att jag kommit med alla flyg och åkt hem igen, men det visade sig att han hade fått problem med tågresan till flygplatsen. Det blev ganska bra ändå alltså, eftersom varken han eller jag behövde vänta på varandra! Sen var det bara att ta tåget från Osaka till Kyoto och sen var vi hemma!

drip drop

nikon d5000 + nikon 40mm f/2.8 
f/3.3 - 1/30 s - iso -160

tiny bubbles

nikon d5000 + nikkor 40mm f/2.8 macro
f/16 - 1/8 s - iso-160