Bussen släppte av oss precis utanför hotellet strax innan kl. 13:00. Stort, maffigt och världens goaste personal! Kände mig oerhört svensk och bufflig när jag försökte rycka åt mig resväskan för att rulla in den själv, men de hindrade mig snabbt och jag skämdes nästan lite. Shit, vilken lobby och jisses vilken utsikt!
Vi förberedde vår check-in (nycklarna kunde vi inte få förrän kl. 15:00) och packade om våra väskor. Alla värdesaker åkte ner i varsin ryggsäck, sedan såg personalen till att förvara väskorna i väntan på nycklarna. Vi hoppade direkt in i en taxi som tog oss till Bic Camera, mitt inne i Tokyo.
Herregud vad mycket folk... Okej, visst mindes jag det som att butikerna var fulla med både prylar och människor, men detta var faktiskt bara löjligt. Sen slog det mig - 1 april skulle skatten höjas från 5 % till 8 %, inte så konstigt att alla handlade idag ^^ Jag fick snart fatt i en kille som kunde tillräckligt mycket engelska för att jag skulle få med mig det mesta som jag var ute efter!
Det hela tog en knapp timme, snabbt, inte sant?
Med varsin påse i händerna, tog vi den fånigt korta promenaden till Tokyo Station där vi skulle aktivera våra Rail Pass. En smärtfri process som gick på ett ögonblick! Nu skulle vi bara ta oss tillbaka till hotellet och checka in på riktigt. Eftersom vi skulle åka väldigt mycket kollektivtrafik under resten av resa var det bara att lära sig, hur svårt kunde det vara...
Vi fattade absolut nada! Så fruktansvärt bortkomna, helt otroligt. Vi irrade runt på stationen och letade efter rätt tåg... Biljetter, det behövs också. Efter en timme hade vi inte kommit någonstans! Vi stod f*n på precis samma plats... Men jag visste att vi skulle ha ett Suica-kort, så vi såg tillslut till att ordna det och kunde i alla fall ta oss innanför spärrarna. Sen hittade vi rätt spår, trodde vi, och hoppade på ett tåg. Då blev vi utösta och hänvisade till ett annat spår - igen, två puckon som inte fattade någonting. Vi hoppade på första bästa tåg och tänkte att om det går åt helvete, då tar vi en taxi!
Men, vi lyckades hamna på rätt tåg och efter 2,5 h var vi äntligen tillbaka på hotellet! Vi hämtade nycklarna (till rummet med nummer 1337, haha) och fick veta att vi även hade tillgång till hotellets SPA-avdelning. Blondie slängde sig i sängen och jag sprang in i duschen. Det kan ha varit en av de skönaste duscharna jag någonsin tagit! Jag kände mig som en ny människa efter det - awesome!
Eftersom vi inte hade ätit under dagen, bestämde vi oss för att gå runt en sväng på Odaiba. Vi stannade till på en restaurang inne på Venus Fort och smällde i oss varsin panerad kyckling med vitkålssallad, gott!
Innan vi gick tillbaka till hotellet tog vi oss en tur i deras berömda Ferris Wheel, därefter gick vi längst med vattnet och såg ut över regnbågsbron och Tokyo. Hemma på hotellet igen hade vi, eller jag iaf, varit vakna i 36 timmar. Men det hindrade absolut inte mig från att leka med mina nya leksaker en snabbis!
BIC Camera
Bic Camera är (tillsammans med Yodobashi) en av Japans ledande elektronikkedjor. Hittar du inte det du söker här, finns det inte.
Venus Fort
Venus Fort är en shoppinggalleria, byggd som en replika av 1700-talets Venedig. Gallerian har över hundra butiker samt diverse kaféer och restauranger.
Ferris Wheel
Detta pariserhjul är ett av världens största med sina höga 115 meter. Åkturen tar 15 minuter och erbjuder en fantastisk vy över Odaiba och Tokyo-bukten.
Rainbow Bridge
Det är den s.k. Regnbågsbron som kopplar samman Odaiba med resten av Tokyo. Den dubbeldäckade bron är en ikonisk symbol och vackert belyst på kvällen i regnbågens alla färger.