Efter en hel dag på Liseberg är man ganska mör, det resulterade i att vi stannade hemma större delen av dagen idag. Strålande solsken innebar att vi la oss i solen för att få lite färg. Vi mumsade på jordgubbar och melon samt smuttade på lite goda drinkar innan det var dags för årets första omgång av Kubb! Jag tror jag förlorade alla omgångar, men inte för att jag är dålig... de andra är bara lite bättre ^^

Vi hade en riktigt skön dag i solen, nästan för bra faktiskt. När alla hade kommit hem käkade vi lite mat, sedan var det dags för oss att röra oss in mot Ullevi och Foo Fighters! Vi svängde om Johans kusin och tog ett par öl i parken innan vi tog den lilla promenad ner mot stadion.

"Tänk om de ställer in konserten i sista minuten nu", säger Johan och skrattar lite nervöst... Om han bara visste hur nära det var att det skulle hända ^^

Konserten skulle börja kl 21 och för att få en OK plats, var vi där redan kl 18. Solen började gå ner bakom scenen och klockan närmade sig 21. Johan var som ett barn på julafton, späd och så förväntansfull som man kan bli. Vi lyckades få platser längst fram vid det andra staketet, vid den lilla scenen ute i publikhavet. Plötsligt började musiken spela och publiken blev galen! Dave springer ut på den lilla scenen under första låten och vi alla är lyriska över de fantastiska platserna vi fått!

Andra låten tar fart och Dave springer runt på scenen... Plötsligt försvinner han ner för scenen och resten av bandet fortsätter spela, oförstående och lika förvirrade som vi i publiken. Ingen Dave kommer upp på scenen och snart slutar resten av bandet spela. Johan och jag tittar på varandra och inser att något allvarligt har hänt. Ska de ställa in konserten nu?!

"I think I just broke my leg, for real now... I just broke my fucking leg!", skriker Dave nerifrån marken, liggandes på en bår. "I'm so, so sorry... But I have to get my leg fixed now, but we'll come back!"

Men neeej, det är inte sant?! Ska de ställa in konserten efter 4 minuter!? Efter ett par minuter kommer trummisen ut på scenen och säger att de kommer köra några coverlåtar för att inte låta oss gå tomhänta därifrån, men att de inte kommer köra några "Foo Fighters"-låtar. Han ber så hemsk mycket om ursäkt och säger upprepade gånger att de kommer komma tillbaka och spela för oss en annan gång, när Daves ben har läkt.

Så, de börjar riva av några låtar... sedan börjar folk springa fram och tillbaka på scenen, säger något till bandet varpå de lyser upp. Plötsligt bärs en stol ut på scenen och Dave kommer utbärandes på en bår, tillsammans med en sjukvårdare ^^ "I can't walk, but I can scream! I won't leave until we're finished here!", skriker Dave med fixerat ben. Helt sjukt! Plötsligt river de av ett par låtar innan Dave ursäktar sig igen... "I'm just getting my cast done, I'll be right back!", säger han och försvinner ut bakom scenen igen... Resten av bandet bränner av ytterligare några covers innan Dave är tillbaka på scenen och fortsätter konserten - i två timmar till!

Herregud, vilken konsert! Magiskt bra! Säkert blev den bättre för att det blev som det blev, man kände att publiken jublade lite extra för Dave som hoppade runt på sina kryckor, förmodligen hög på smärtstillande, och avslutade konserten! Magiskt!!

Jag kommer aldrig, aldrig, aldrig glömma den här kvällen... Wow, vilken konsert... Vilket band... Vilken Dave!

Den här helgen fick vi besök av Johans bror och hans tjej, Andreas och Anna. De kom upp till Stockholm för att se Slash på Gröna Lund... Men det hindrade ju inte oss från att ha det lite mysigt samtidigt.

På lördagen hade vi bokat bord på Teatergrillen, en riktigt schysst restaurang vid Nybroplan. Vi beställde in saltbakad ryggbiff med bearnaisesås, grönsallad och pommes frites från Silvervagnen och vi blev allt annat än besvikna. Riktigt bra kött och jag var helnöjd med beasåsen! Efterrätten tog dock priset, herregud vad gott det var! Johan och jag beställde in "Grand Marnier"-flamberade jordgubbar med vaniljglass och rabarbergranité... vi bara tittade på varandra efter första tuggan - magiskt gott!

På söndagen mötte vi upp varandra vid Gröna Lund ett par timmar innan Slash skulle gå på scenen. Vi bestämde oss för att köra en 5-kamp och vi alla är riktiga vinnarskallar ^^ Efter mycket om och men var det dock Johan som stod överst på prispallen, som vanligt... Dryg han är! Vi hann även med ett par karuseller innan det blev dags att trängas i publikhavet och se Slash riva av ett par låtar!

Igår var det dags för den årliga julfesten - DICE Christmas Mingle! Årets tema var Mad Man, 60-tal med andra ord! Jag, Jessica och Sofie snodde en av de större toaletterna på jobbet och låste in oss i två timmar för fixa hår och smink! Därefter begav vi oss till Södra Teatern och vidare till Kägelbanan. Prisutdelning i DICE Awards, middag och livemusik!

Ikväll var det dags för In Flames på Hovet - som jag hade längtat! Förband var Wovenwar och Papa Roach och de lämnade oss inte besvikna. Papa Roach ägde och Mr Roach himself sprang runt i publiken och hamnade bara någon meter från min stol! När In Flames tillslut intog scenen var det klasskillnad, de var helt galet bra!! Awesome stuff!!!!

Haha, alltså... Kvällens utgång placerar sig lätt som en av de bästa utgångarna ever! Jag förstår inte hur det gick till, jag skulle ju bara äta middag med dem ^^

Så, den här lördagen var tanken att jag skulle möta upp Nils, Dan och Per på Texas för att äta lite. Inget konstigt alls. Jag slängde på mig mina sneakers och min hoody, sedan åkte jag iväg. Och, det hela började ju bra. Vi beställde in en margarita-pitcher och lite käk, men sen var det kört.

"Klart du ska hänga med och spela lite biljard, det ligger ju bara runt hörnet!"

Aja, en liten stund tänkte jag, det kan ju inte skada. Där dukades det upp med rött vin och Fireball-shottar ^^ Efter att ha förlorat ett par matcher (som förövrigt bara gick sämre och sämre), pinnade vi vidare till Olssons Skor - en liten och intim backficka! Himla goa drinkar hade det, så det blev ett par stycken där också... (Det här med att bara äta middag gick inte alls som planerat.)

Sedan kom vi på den geniala idén att åka till Café Opera. Vi ropade in en taxi och sedan bar det av - herregud, jag skrattade så jag grät på vägen dit. Stackars chaufför som råkade ut för Dan och hans påställa! Väl framme förstår jag inte hur jag kom in, med tanke på hur jag var klädd, men in kom jag! Det var jag i mina sneakers och min hoody vs alla tillfixade tjejer i skyhöga klackar och glittrande klänningar ^^ Sedan dansade vi och skålade in på småtimmarna, hur kul som helst!!

Idag var det dags för den andra delen av min fantastiska julklapp som jag fick av mina päron - jag skulle köra Ferrari! Förväntningarna var skyhöga efter den grymma upplevelsen i Lamborghinin, men jag tycker inte riktigt de infriades. Lambon var så galet mer najs att köra, Ferrarin kändes tröttare och inte alls lika stadig på vägen.

Så, Lambo vs Ferrari - Lambon tar det, alla dagar i veckan!

Igår anordnades DICE Summer Party ute vid Tekniska Museet. Vi hade hela museet för oss själv och det bjöds på mat, dricka och DJ! Grillfesten hölls på utsidan i, vad som kändes som, 5 grader... Men vad gjorde det när vi var smarta nog att hugga ett av de stora borden inomhus!

En fantastiskt rolig kväll blev det och höjdpunkten var definitivt det Photo Booth de hade hyrt in! Hahaha, herregud vad konstigt det kan bli när man sätter igång!

Bara för att temperaturen sjunker ute, betyder det inte att sommaren måste vara över! Nej, jag drog ihop gänget för en runda minigolf ute på Kungsholmen! Vädret höll i sig och bjöd till och med på några solstrålar framåt kvällen.

Det var mycket snack innan och vem som hade spelat golf och inte som ung, vem som kunde det här med att putta och vilka som inte skulle ha någon chans alls. Allt lutade dock åt samma håll - Brallan, alla visste att han skulle vinna ^^ Redan innan vi lämnade jobbet gnistrade ögonen på honom och hela han sprätte av energi - jisses vilken tävlingsmänniska han är!

8 personer resulterade i lag om 4, sedan körde vi igång. Banan var annorlunda från alla andra minigolfbanor jag kört på förut, det gjorde det hela ännu lite roligare! Vi skattade så vi kiknade efter ett par slag... det var så kul!

Efter halva rundan summerade vi alla poäng och helt plötsligt var det jag som ledde - allt! Ögonen på Brallan... nu var det game on på riktigt! Det blev ju inte bättre för hans del när jag stod och fnissade för mig själv, tjoade när jag satte en etta och kikade åt hans håll när han missade... I know, jag är en hemsk vinnare! Tihihi!

Anyway, det slutade med att jag kammade hem vinsten efter 18 hål. Jag landade på 38 p och Brallan, bäst av de sämsta, slutade på 43 p!

Årets Zombie Walk är över för den här gången... Lite meh, tyvärr. Förra årets walk var mycket bättre - längre, mulet väder (perfekt fotoväder), fler seriöst sminkade zombies och mycket mer folk! Jag väntade i en timme på dem, sedan knäppte jag bara ett tiotal kort innan jag gav mig. De som fastnade på bild blev dock najs!

Strålande solsken och +30 grader i luften - en perfekt (?) dag för Pride-paraden! Ner med kameran och iväg till Slussen för att vara en av alla 600 000 åskådare till paraden! Superkul att vara en del av dagen, verkligen. Massa fina kort fick jag också - här är några av dem och resten finns i galleriet Stockholm Pride Parade!