Fredag eftermiddag och världens skitväder - svinkallt, regnigt och blåsigt! Vi tog bilen ut till Mercedes och hämtade upp vår nya bil! Med nycklarna i handen visades vi till bilen och sen var det dags att köra hem till Degerfors för att lämna tillbaka mamma och pappas bil som vi haft alldeles för länge!
Johan körde först och jag kom efteråt. Det var hemskt att köra hem ikväll... Inte alls kul! Det tog lång tid och det var mycket trafik ute på vägarna. Men, hem kom vi tillslut och gissa om jag kände mig nöjd när jag svängde in på uppfarten!
Det blev en snabbvisit hemma hos mina föräldrar innan det var dags att åka hemåt igen. Vi tog svängen ner till VFO och möttes av ett riktigt vinterlandskap! Det var så himla vackert och jag kunde inget annat än känna mig nöjd med livet när vi satt där i vår nya bil, med stjärtvärmen på max och julmusik i högtalarna!
Det plingade till i min mobil för igår...
"Hur spontan är du/ni?"
- Ptja, lite lagom... Hurså?
"Vill ni följa med på julbord i morgon?!"
Sagt och gjort, vi mötte upp Pelle och han vänner utanför Gamla Riksarkivet och visste direkt, när vi såg Pelle, att detta skulle bli en riktigt trevlig kväll!
Julbordet var fantastiskt, herregud vad mycket att välja mellan! Och efterrättsrummet, ja ett helt rum, erbjöd på precis allt och lite till! Johan åt sig så mätt att t.o.m servitrisen kom förbi vid ett tillfälle och frågade om han mådde bra ^^
Mitt i allt flyttande letade vi samtidigt bil. Under flytten lånade vi mina föräldrars och utan den hade det varit nästintill omöjligt. Vi hade redan signat en garageplats i huset och när vi fick den bestämde vi oss för att köpa bil (hade vi behövt stå på gatan utanför och leta parkering varje gång vi kom hem hade vi aldrig gjort det).
"En liten bil, den behöver inte vara så dyr... Den ska ta oss runt bara när vi behöver handla osv."
En lögn vi båda drog medan vi åkte mellan bilhandlarna. Till en början fokuserade vi på en liten Golf eller A3, det behövdes inte mer. Men vi hittade ingen som vi egentligen ville ha, det var alltid något som föll kort.
En dag, när vi var ute till Kungens Kurva och IKEA, körde vi om till Segeltorp och alla dess bilhandlare. Porsche, BMW, Mercedes... Inget vi skulle ha råd med, men vafan, det kostar inget att titta. Vi hann precis in på Mercedes innan de stängde och där fick vi upp ögonen för en liten A180. De var så himla fina och kändes så lyxiga jämfört med vad vi hade tittat på innan... Sen låg förvisso priset ~50 000 kr högre också för en äldre årsmodell.
"Men alltså, man ska ju åka bekvämt om man ska göra som vi, åka fram och tillbaka till våra föräldrar..."
"Ja och det är ju trots allt viktigt med säkerheten. Ska vi köpa en bil kan vi lika gärna köpa en ordentlig!"
Det var så här det hela började. Vi snöade in på Mercedes, vi skulle ha en, så var det bara. Vi ville ha en relativt ny modell och en som gick på bensin. Vi körde ut till Danderyd och kikade. Där fanns det en schysst A180 och vi kände att vi kunde sträcka oss så långt i prisväg, men inte mer. Vi provkörde den och hade väl i stort sett bestämt oss. Försäljaren ville ställa i ordningen den och sen kunde vi komma in igen och skriva på kontraktet.
Ett par dagar senare åkte vi tillbaka för att skriva på köpekontraktet, men då hade de upptäckt flertalet djupa repor efter de tvättat den och han, Kjell, var inte bekväm att sälja den till oss. Däremot hade en äldre modell kommit in, men den var vi inte intresserade av. Han försökte igen, men den här gången gick han upp en prisklass. Han körde fram en CLA200 och vi provkörde den så klart. Johan, som hela tiden kikat på den modellen, blev såld och efter 4 minuters provkörning hade vi höjt vår prisnivå igen ^^
Sagt och gjort, vi signade kontraktet och bilen var vår! Så mycket för en liten och billig bil ^^
Vi båda hade tagit semester halva veckan, gissa om det behövdes. De kommande dagarna spenderades antingen med huvudet i en låda eller med verktyg i handen. Jag, som inte kan sova i vanliga fall, vaknade tidigt och började plocka medan Johan sov. Det var skönt att gå och plocka ostört med musik i öronen, så det gjorde mig ingenting. Efter fem dagarna kämpande hade vi äntligen fått undan så pass mycket saker att vi kunde täcka av golvet (iaf i vardagsrummet/köket) och slå oss ner i varsin DUX för första gången sedan flytten gick.
Vart jag fick energi ifrån att köra på som jag gjorde den här veckan vet jag inte. När jag har ett mål blir jag som en duracellkanin, det finns ingen hejd på mig och det går till och med så långt att jag glömmer att äta ^^ Johan var helt slut om dagarna dock, det tog rätt mycket på honom. Vi båda var trötta, men vi höll humöret uppe och lyckades faktiskt undvika att bråka!
Vilken tur vi hade med flytten ändå, idag när vi vaknade hade det snöat under natten. Är så glad över att vi slapp det, tänk va kladdigt det hade blivit när vi körde upp lådorna på prirran... Nu slapp vi det som tur var!
Dagen bestod av att beundra den fantastiska utsikten, snöflingorna som föll utanför samt att öppna en låda, flytta den, öppna samma låda och inse att "Ja, just ja... det var den lådan" ^^ Det slutade med att vi gav upp lådorna, endast det viktigaste fick åka fram (typ bestick osv), sedan började vi skruva ihop våra byråer och skänkar.
Vi vaknade tidigt på morgonen för att packa ihop loftet innan flyttkillarna skulle dyka upp. Det kändes konstigt, det ska jag erkänna, att veta att detta var sista gången man skulle vakna upp på Östermalm.
Flyttkillarna kom exakt på utlovad tid, sjukt typiskt eftersom vi inte hade hunnit packa ur kylskåpet osv. Vi gav dem få instruktioner om vad som skulle lämnas kvar i lägenheten och inte, sedan gav vi dem nycklarna och körde mot Nacka Strand. Kl 9:30 skulle vi möta Frida och få tillgång till vår lägenhet! Frida hade dessutom sagt att vi kunde komma tidigare på dagen om vi så önskade, trots att vår hisstid var på eftermiddagen. Lägenheterna som hade förmiddagstiderna hade ej blivit sålda än, så det var fritt fram. Tyvärr var vi inte ensamma om att ha fått den nyheten, utan tre andra sällskap slogs som samma hiss som oss... Suck.
Anyway. Vi fick tillgång till lägenheten och där väntade en inflyttningspresent och frukost. Den var välbehövlig kan jag tala om, för så snart hon lämnat oss började vi att täcka över de fina golven med papp. Nu började dock väntan. Flyttfirman hade tydligen bestämt sig för att ta en lång paus mitt i allt och det tog många timmar innan de dök upp med alla våra lådor.
Herregud, va många flyttlådor vi hade! De körde in tre i taget, hur många gånger som helst. Hade vi även haft möbler (typ soffa, säng, bord, etc), hade vi aldrig kunnat förvara allting i lägenheten... Inte en chans. På eftermiddagen var dock allt inne i lägenheten och det första vi gjorde var att åka iväg till IKEA för att köpa ännu mer saker ^^ Min tanke med det var att vi enklare skulle kunna packa ur lådorna om vi hade någonstans att göra av det, men det skulle visa sig blir ett helvete att få plats att skruva ihop ens en byrå.
På väg hem från IKEA åkte vi förbi Östermalm. Tanken var att se över och godkänna flyttstädningen, men när vi kom dit höll de fortfarande på. Vi tog med oss ett par bortglömda saker, sedan åkte vi och köpte med oss en Pad Thai med oxfilé hem.
This was it. Jag fick inte ens se min lägenhet urplockad och städad. Imorgon skulle Lamis flytta in och om hon var nöjd med städningen hade jag sett lägenheten för sista gången, sjukt påskyndat dessutom. Inte ett värdigt avslut! ^^
När vi kom tillbaka till lägenheten tände vi lite levande ljus, hittade en portabel högtalare och dukade upp vår mat på vår skohylla ^^ Romantiskt värre så här första kvällen i Nacka Strand!
Att leja bort allt som rörde flytten kan ha varit det bästa beslutet på väldigt, väldigt länge. Vi kontaktade Flyttfirma Arbetspartner och köpte allt vi kunde - packmästare, flytt och städning.
När jag var i kontakt med dem undrade de givetvis hur mycket saker vi hade? När jag berättade att vi hade ganska mycket saker för att bo på 37 kvm, skrattade killen lite åt mig i telefonen och sa "Hur mycket saker kan man få plats med, det kommer inte vara några problem alls!"...Nåja, jag försökte iaf.
På söndagsmorgonen knackade det på dörren och vår packmästare hälsade glatt på oss. En riktigt stockholmare med bred dialekt, så skön! Han hade med sig 40 flyttkartonger, silkespapper och bubbelplast i mängder. Jag, som är lite av ett kontrollfreak, ville gärna hjälpa till och kände inte att jag ville åka därifrån. Johan erbjöd sig att packa källaren och jag bestämde mig för att klättra upp och ner för stegen och lasta ner pryl efter pryl. Det skulle iaf spara oss lite tid.
Killen packade och packade, vi bjöd på kaffe och fika. Bra deal tyckte vi ^^ På eftermiddagen kom han dock på att han inte hade ätit mat än, men han behövde ändå åka iväg och hämta fler kartonger (I told you so!), så då kunde han passa på att hugga en korv eller två, sa han.
Vi packade till sena kvällen. Jag tror vi ansåg oss vara tillräckligt klara runt kl 20. Istället för att sitta i en hoppackad lägenhet, knallade vi in till Sturehof där vi unnade oss en trerätters efter allt slit! Toast Skagen, råbiff och efterrätt... Så himla gott!!
Väl hemma igen kändes det väldigt konstigt att gå upp på loftet och lägga sig, detta var alltså sista natten i lägenheten. Himla konstig känsla... Imorgon bar det av till Nacka Strand!
Då var det dagen, helgen med stort H var här! Flytthelgen!! Det var dags att sno föräldrarnas bil ännu en gång ^^ Alltså, vad hade man gjort utan sina föräldrar???
Fredag eftermiddag satt vi på tåget hem till Degerfors... Med årets första saffransbulle och en kopp te, var resan i "tyst avdelning" den bästa stunden på hela dagen!
Fredagskvällen spenderades nere i källaren där jag packade om alla kartonger jag tagit hem under åren som Johan och jag bott på Östermalm. Det är rätt svårt att få plats själv på 37 kvm och nästan omöjligt när man är två, iaf när det kommer till förvaring av prylar (vilket jag har rätt mycket av).
Redan på lördag eftermiddag hade vi packat bilen full och var på väg till Stockholm igen. Väl hemma började vi småpacka inför morgondagen när "packmästaren" skulle komma. Min tanke var att få undan massa småskit i lite mer behändiga kartonger/lådor så att han slapp lägga tid på det.
Vi monterade ner TVn på loftet och såg till att få ner väggfästet för den stora TVn i vardagsrummet. Sedan packade vi ner så mycket kläder vi kunde i våra resväskor. När vi var klara med det hade klockan passerat midnatt och det var lika bra att gå och lägga sig. Hellre pigg imorgon än smågrinig och trött.