Idag var det dags att doppa ansiktet på babysimmet och jag var så nervös över att Adam skulle gråta sig igenom även denna lektion.
Jag väckte honom vid 06:30, då skulle vi hinna med en nap alldeles innan vi skulle åka iväg. Bra, tänkte jag…
Vi åt, vi lekte, vi sov och vi åt igen. När vi kom till badhuset var där så mycket folk, i vanlig ordning, och han var inte helt såld på det hela. Med mig hade jag nappen den här gången, förhoppningsvis skulle den inte behövas.
Vi klev ner i vattnet och han var skeptisk, men grät inte. Vi sjöng, plaskade, snurrade och hoppade i vattnet, sen var det dags att doppa ansiktet. Inte jättebra, inte jättedåligt. Han grät iaf inte.
Efter halva tiden kom dock nappen till användning då underläppen visade vad som var på väg ^^
