Valet att inte ta tåget t.o.r. var kanske inte det bästa, så här i retrospekt.
Idag tog vi varsin bil hem till Stockholm, Johan i Forden och jag och Adam i Mercedesen. Vi kom halvvägs till Örebro, sen grät Adam i stort sett hela vägen hem till Nacka, med undantag för de minuter som han sov. Otroligt påfrestande att sitta fram och köra med ett hjärtskärande gråt i baksätet och inget kunna göra åt det.
I Örebro skulle vi göra ett mindre stopp då jag hittat en söt liten lampa till Adam på Blocket, passande nog bodde tjejen som sålde den på väg till Stockholm så det blev ingen direkt omväg för oss. Hel och fin var den när jag hämtade upp den!
