Eftersom kommunikationen dog efter Jakobs SMS om bud igår kväll, visste vi inte riktigt vad vi kunde vänta oss av dagen… Skulle vi skriva kontrakt idag eller inte?
Det ösregnade ute och räddningstjänsten hade gått ut med en uppmaning om att jobba hemma om man kunde, därför stannade Johan hemma under dagen vilket passade bra om vi nu skulle skriva kontrakt. Dessutom var mina föräldrar på väg till Stockholm för att spendera två nätter hos oss och Johan var snäll nog att åka iväg och plocka upp dem från stationen.
När vi närmade oss lunch orkade jag inte hålla mig längre och jag slängde iväg ett SMS till Jakob… “God morgon! Hur ligger vi till? Är lite nervös att de ångrat sig under natten…” varpå Jakob svarade med ett simpelt "Nej då", inget mer… Men hallå, säg något mer dååå ^^ Istället frågade jag honom om tanken var att vi skulle skriva kontrakt idag eller inte, men spekulanten väntade fortfarande på svar från den ekonomiska förvaltaren från min sida och så snart jag fick det, fick även Jakob det. Sen blev det tyst igen.
Sen kom ytterligare ett SMS - “De kan signa efter kl 17 idag, Ska vi säga runt 18?”
JA!! Vi kan närsomhelst ville jag skrika rakt ut, men det hade nog verkat för desperat ^^ Men, nu taggade vi till igen, vi vågade hoppas igen!
Men, sen plingade det i mobilen igen… “De vill skriva imorgon istället, eller på fredag…”
Men alltså, argh! Jag svarade att vi gärna avslutade detta så snart som möjligt, men att vi givetvis kunde de andra dagarna också. Sen blev det tyst igen… Plågsamt tyst. Vi hörde inget mer under kvällen och det irriterade oss mer än det förmodligen borde gjort.