Vår tid i Japan närmar sig sitt slut, men man kan inte vara i närheten av Kobe utan att smaka på riktigt Kobe-kött!
Idag hoppade vi på tåget till Kobe där vi inte hade så mycket planerat annat än att hitta en restaurang mot kvällen som serverade kött. Jag mindes det som helt gudomligt sist jag åt det, men den här gången får jag ju inte äta rött kött, så en liten besvikelse finns allt inom mig då de måste genomsteka det till mig… Inte alls samma sak!
För ett par dagar sedan var Johans kollega i Kobe, varpå han glömde en påse med massa prylar… Vi lovade att ge det hela ett försök att hitta den, men ni kan ju gissa hur bra det gick ^^ I ett tappert försök med diverse översättningsappar, lyckades vi tillslut lista ut att påsen möjligen fanns på en annan station i Kobe, de flesta bortglömda saker fraktas nämligen dit. Så, vi tog en promenad genom staden, vilken var helt tom på folk vid den här tiden.
Trots att vi försökte hittade vi aldrig påsen, men promenaden tog oss till ett oväntat område. Dels hittade vi en “100 Yen Shop”, där allting på riktigt kostade 100Y (~7 kr). Vi trodde inte riktigt på det så vi vågade inte plocka på oss för mycket, men när vi kom till kassan betalade vi knappt 1400 Y för allting vi höll i och vi tappade hakan. Hade vi varit smarta hade vi ju tagit en sväng till där inne, men vi kom av oss helt av priset ^^
Vi slog oss ner i skuggan och åt lunch från 7Eleven innan vi bestämde oss för att ge den botaniska trädgården som låg i närheten ett försök… Vi hade ju ändå inget bättre för oss, så why not.
Vi fick åka en linbana upp till toppen och iom. den lilla resan bjöds vi på en fantastisk utsikt över Kobe. Det är svårt att tänka sig att Kobe är litet i förhållande till många andra städer i Japan när man ser det från ovan. Staden placerar sig #7 på listan och är hem till ~1,5 miljoner människor.
Vi spenderade ett par timmar på Kobe Nunobiki Herb Gardens och strosade runt bland de vackra omgivningarna. När vi kom i ett av de stora växthusen blev jag dragen lite försiktigt i ärmen, en äldre dam ville fota sig tillsammans med mig ^^ Sedan tog hon tag i Johan och ville ha ett kort med oss båda… Haha, så himla lustigt ^^
Utanför växthusen hittade vi ett mysigt litet fik med fantastisk utsikt, men även möjlighet till ett fotbad! Alltså, ja tack!! Efter en hel dags promenerande var det där fotbadet fantastiskt! Vi satt där en stund varpå vi tog varsin liten fika innan vi fortsatte vår promenad nedför sluttningen som blommade i alla möjliga färger!
En väldigt otippad vistelse som visade sig bli ett starkt minne!
När kvällen närmade sig rörde vi oss ner mot stan för att hitta en restaurang och efter lite googlande hittade vi en som verkade okej. När vi skulle ta hissen upp fick vi sällskap av en japansk ung man, och när vi klev ut ur hissen till restaurangen visade sig att den var stängd och alla där inne fick smått panik ^^ Vi lyckades iaf boka ett bord för att återkomma lite senare… Haha, undrar vad den unge mannen tänkte när vi klev av på samma våning som han själv ^^
Vi tog en promenad i kvarteret och Johan köpte med sig en japansk whisky för typ inga pengar alls… Det är så otroligt olika vad saker och ting kostar, blir inte klok på det.
När det tillslut var dags för lite mat var vi återigen först på plats och det kändes lite konstigt när alla stod vid sidan av, med händerna bakom ryggen, och tittade på oss medan vi kikade på menyn. Vi tog inte det billigaste köttet, men inte heller det dyraste… Vi var lite svenska och landade på “lagom”, något jag så här i efterhand kan fundera på varför jag också gjorde då de ändå skulle steka sönder det ^^ Men, men… I stunden hetta osv.
Kanske blev jag lite besviken på tillbehören, jag hade nog förväntat mig lite mer med tanke på hur det sett ut de andra gångerna jag ätit Kobekött i just Kobe, men jag var glad att Johan iaf fick prova på det! Det är ju trots allt något speciellt med att kunna säga att man ätit det i självaste Kobe när någon frågar!
