Idag hoppade vi på ett tidigt tåg till Nara, ett ställe jag faktiskt inte har besökt under alla mina andra vistelser i Japan. Väl på tåget satte sig en äldre dag bredvid mig och hon var väldigt nyfiken på mig och Johan… Det visade sig att hon faktiskt kunde prata lite engelska, så vi försökte oss på ett mindre samtal innan vi kom fram till Nara. När det var dags att kliva av gav hon mig en liten origami-hjort.
Trots att vi tagit ett tidigt tåg var klockan nu närmare 10 och vi var långt ifrån de första turisterna på plats. Vi strosade uppför backen som tog oss mot en stor park och snart möttes vi av massvis av små stånd som sålde småkakor till djuren. Självklart köpte vi på oss lite och gick vidare för att komma undan de största turistmassorna.
Då djuren är vilda och befolkningen i Nara lärt sig leva med dem, strosar de helt fritt på gatorna. Det är inte alls speciellt ovanligt att man ser hjortar som väntar på att övergångsställena ska slå över till grönt eller att de stirrar ner bilarna i trafiken för att de ska kunna passera ^^
Dessutom kan de bli lite väl nafsiga om de inte får som de vill, jag blev stångad rätt bra både två och tre gånger när jag inte gav dem sina små snack ^^ Några kom fram till en och bockade och bugade för att de skulle få lite snask, andra kunde inte bry sig mindre (förmodligen mätta nog).
Snart öppnade en liten glasstruck och Johan och jag högg varsin glass med smak av något sorts lila bär, tydligen väldigt populär smak i just Nara. Att säga att djuren var intresserade av den här glassen är en underdrift, det gällde att äta upp den snabbt annars var risken överhängande att du blev av med den!
Allt eftersom klockan närmade sig lunch, så gjorde alla turistbussar… Vi bestämde oss för att röra oss tillbaka mot den lilla shoppinggatan för lite lunch, men det mesta var fortfarande stängt. Därför gick vi lite i småbutikerna runtom så länge varpå vi hittade en mysig liten butik som sålde väldigt fina knivar. Johan slog till på en till sin far och mannen som sålde kniven till Johan verkade så otroligt tacksam, det slutade efter väldigt mycket bockande och bugande med att han sprang efter oss med en liten “present” i form av potatissnacks som tack för köpet. Otroligt charmigt!
Vi köpte varsin mochiglass och slog oss ner i solen och medan vi satt där började en stor mängd folk samlas vid en butik i närheten av oss. Snart åkte alla mobiler fram och det började skrikas och tjoas på Japanska. Självklart blev vi nyfikna och det visade sig vara den superpopulära Mochi-butiken Nakatanidou (som jag sett så många klipp från på sociala medier). Tyvärr stod jag alldeles för långt bak för att se när de utförde sin snabba “mochitsuki”, men det hindrade inte oss från att köpa de färska mochi-kakorna. Nakatanidous specialitet är “yomogi mochi”, och Yomogi är en vild japansk planta som ger mochin sin gröna naturliga färg. Fyllningen är en klassisk söt röd bönpasta och när vi tog en tugga var den fortfarande alldeles varm. Kul upplevelse ändå!
På väg till tågstationen gjorde vi några få stopp till, det blev ett gäng pinnar samt ett par riktigt söta japanska dockor med rejäl tyngd, inte lika någon av de dockor som jag köpt under mina tidigare besök.
Väl tillbaka i Osaka var vi hungriga och ännu en gång var vi inte speciellt sugna på japansk mat, men jag hade hittat ett salladscafé i närheten som vi bestämde oss för att gå till. När vi dock kom fram hade det slagit igen och nu stod vi där, hungriga, utan att riktigt veta vad vi ville äta. Det slutade dock med att vi även idag svängde in på ett Burger King i brist på annat.
På kvällen tog vi oss ut på stan igen och rörde oss ner till Dotonbori - tillsammans med resten av Osaka kändes det som. Det var dags för det årliga Halloweenfirandet och området var precis tokpackat med folk, det fick knappt att ta sig fram! Trots att det var tidigt på kvällen hade många redan tagit sig ut och det fanns allt en del som var utklädda… Förmodligen skulle antalet utklädda öka allt eftersom klockan närmade sig midnatt, men vi orkade faktiskt inte vara kvar bland allt folk. Jättekul att uppleva, men det var verkligen ingenting för oss ^^ Vi börjar bli gamla och tycker inte om att trängas med andra…
