Idag vaknade vi båda två ganska tidigt och istället för att ligga och dra oss i sängen, beslutade vi oss för att vi lika gärna kunde komma iväg. Tanka och frukost från macken, check! Eftersom klockan inte ens hade passerat 07 ville jag passa på att åka upp till Hallgrímskirkja och fota den innan alla turister vaknade till liv. Sagt och gjort, det blev ett par snabba kort innan vi styrde vi kosan mot Seljalandsfoss. Vi passerade ett gäng varma källor och fina islandshästar på vägen och som den skickliga fotograf jag är, vevade jag ner rutan och fick ett par skakiga foton från bilen ^^
Vi stannade till på en mack i Selfoss och killen som stod i kassan frågade lite försiktigt varifrån vi kom. När vi sa Sverige sken han upp som en sol och berättade hur han varit både i Stockholm och Göteborg på Gothia Cup. Lite kul ändå! Han önskade oss en så himla trevlig dag och resa när vi tackade för oss.
När vi kom fram till Seljalandsfoss såg vi de stora turistbussarna igen... Suck. Vi bestämde oss för att skippa Seljalandsfoss och körde vidare en liten bit bort där vi såg två lite mindre vattenfall. Det var ett väldigt bra beslut, skulle det visa sig!
Vi parkerade bilen och fick sällskap av ett par getter, helt oskygga. Vi tog en sväng bort till ett av vattenfallen för att kolla läget, men när vi mötte folk som var precis genomblöta förstod vi båda två att vi behövde byta om. Jag hämtade min regnjacka samt ett gäng putsdukar och Johan slängde på sig både regnjacka och regnbyxor – fullt kittad!
När vi kom fram till vattenfallet, Gljúfrafoss, insåg vi att det låg inne i en ravin, så sjukt häftigt! Man fick vada in i ett par decimeter vatten, men det var det värt, för när man väl kom in uppenbarade sig vattenfallet genom ett hål i bergstaket! Det var ett annat sällskap på plats men de var snart vara klara, så jag ställde upp min kamera och började pilla med inställningarna.
Snart var vi helt själva där inne i ravinen. Jag mekade med kameran för att vi skulle kunna ta en klassisk bild på den stora stenen och märkte inte alls att Johan var lite nervös... Plötsligt säger han mitt namn och tar min hand, jag vänder mig om och han går ner på knä!!! Där står han, min älskade, och friar till mig på den mest fantastiska plats han kunde hittat! Själva, vid ett vattenfall inne i en ravin, trär han en ring på mitt finger och frågar, lite tagen av stunden, om jag vill gifta mig med honom! Ja, ja, JA!!!
