Jag vaknade tidigt, väldigt tidigt... Jag funderade länge på om jag skulle ta med mig kameran och stativet (som jag hade släpat med mig för att ta lite long expo. foton) och gå iväg till katedralen. Sängen kändes väldigt skön och jag var sjukt trött och förkyld. Samtidigt visst jag att jag skulle hata mig själv lite grann ifall jag inte tog tillfället i akt och fotade katedralen i soluppgången ^^

Så, jag klädde på mig och sprang iväg innan klockan en hade passerat halv sex. Vilken ståtlig byggnad och vilken tur att jag gick iväg, för jag fick mig ett par fina bilder innan lamporna slocknade runtom katedralen. Titta bara så vackert!!

Kölnerdomen (officiellt Hohe Domkirche St. Peter und Maria), är en katedral i Köln, Tyskland byggd mellan 1248 och 1880, vilket innebär en byggnadstid på 632 år. De två tornen är båda 157 m höga, vilket gjorde Kölnerdomen till världens högsta byggnad under fyra år till dess Washingtonmonumentet blev klart. Domen har än idag världens största västfasad (huvudfasaden med tornen). En spiraltrappa i södra tornet, på 533 trappsteg, leder till utsiktsplattformen cirka 98 m ovan mark.

Istället för att ta tåget tillbaka till flygplatsen, beställde vi taxi åt oss alla. När jag såg att det fanns en Mercedes S-klass eller en minibuss att välja på, var jag snabb på att hoppa in i bilen! Herregud vilken bil! Vi passerade 200 km/h på Autobahn, men det kändes inte... Det vibrerade knappt i bilen!

Nu var jag så fruktansvärt förkyld. Jag kände mig som pesten som de andra gjorde allt för att undvika ^^ Flygresan hem var den värsta jag varit med om. Iom att jag var förkyld och täppt i näsan, kändes det som att huvudet skulle explodera uppe i luften. Inget jag gjorde hjälpte... Det har aldrig varit så skönt att landa som det var ikväll! Herregud så skönt att komma hem!

Eventets sista morgonpass och jag började känna mig riktigt förkyld... Jag hade förmodligen feber, trots det kändes det som att dagen gick relativt snabbt. Glada och nöjda som få, hoppade vi in i taxin för sista gången. Jag undrade om vi inte skulle kunna försöka äta middag tillsammans, hela gänget, som ett bra avslut på ett lyckat event. Iom med den idén blev jag även ansvarig för att hitta en restaurang som kunde servera 12 personer samma kväll. Och självklart löste jag biffen, vad annars!?

Efter en lång och skön dusch på hotellet, bestämde jag mig för att försöka fota katedralen... Men, när jag kom fram dit hölls någon manifestation och det var så sjukt mycket folk i rörelse. Bara att vända tillbaka till hotellet.

Jag slog mig ner i baren tillsammans med Sofie och tog ett glas vin. "Bara ett glas idag?", log bartendern bakom disken... ^^ Klockan närmade sig 21 och det började bli dags att röra sig till restaurangen. Där hade de komponerat en 5-rättersmeny åt oss, sedan bestämde vi oss för att ta in lite bubbel, ett par flaskor vitt och rött. Maten var riktigt god faktiskt, eller så var jag bara hungrig, men jag var riktigt nöjd!

Ännu en dag där jag hade eftermiddagsskiftet. Inte fullt lika mycket folk idag dock och eftermiddagen gick ganska snabbt...

Efter stängning hängde jag med tillbaka till restaurangen vi åt på igår. Den här gången var vi ett nytt gäng och jag komponerade ihop en egen meny med massa gott - stekta nudlar, riktigt fint kött och glass på grönt te till efterrätt.

Någonstans på vägen blev det bestämt att vi skulle åka tillbaka in till mässan där SONY hölls sitt årliga party. Egentligen var jag inte alls sugen eftersom klockan redan närmade sig 23:30 och jag hade morgonpasset imorgon, men jag föll för grupptrycket ^^ Vi tog en taxi tillbaka och när vi kom fram till festen fastnade i kö... länge. Klockan tickade och enligt rykten skulle partyt stänga tidigare i år eftersom man skulle hinna städa rent i deras bås innan öppning dagen därpå. Men, vi kom in tillslut och letade rätt på en tom ölflaska, det var nämligen det enda sättet att få en egen ^^ Lämna in en tom flaska, få en ny... Rätt smart faktiskt.

Jag vaknade betydligt piggare idag och tur var väl det! Idag sprang jag runt med kameran större delen av tiden och försöka fånga lite schyssta bilder. Jag tog även över ansvaret för DICE Instagram-konto.

På kvällen hade vi bokat in oss på en av Köln bättre restauranger och åh va gott det var! Det var en japansk Teppanyaki-restaurang! Egen kock, avsmakningsmeny och så bra mat!

Mätta som få gick vi därifrån och vidare till årets Need for Speed-fest! Än en gång var jag det första som lämnade partajet, men det gjorde mig verkligen ingenting. Det var så skönt att komma hem och lägga sig... Kanske var det extra skönt för att jag faktiskt började känna mig förkyld...

Jag vaknade fullständigt utslagen från natten, jag la mig ju inte förrän 04:30 ^^ Men, jag pallrade mig ner till frukosten trots det! Idag blev det pannkakor med Nutella, så jävla gott! Jag slängde mig i duschen, sedan var det dags att jobba lite innan dagens pass drog igång vid 14.

Jag är, även denna gång, roaming reporter för EA. Det innebär att jag ska fota under eventet och blogga lite för vår interna kanaler. Så, jag hade att göra fram till att vi åkte iväg till eventet.

Det var betydligt mer folk idag, men det var väl inte så konstigt egentligen. Det var första dagen eventet var öppet för allmänheten. Helt sjukt va länga vissa köar för att få spela 15 min... Jag pratade med ett gäng som, bokstavligt talat, campade i kön. De köade i nästan 7h för att spela 20 min Star Wars Battlefront II ^^ Galet!

På kvällen, när eventet hade stängt, var det dags för det årliga Gamescom Party. Temat på festen var Mad Max och jag måste erkänna att jag blev lite imponerad över allas klädsel och smink... Riktigt bra! Vi käkade lite från det som en gång hade varit en hel ko och hängde tillsammans, men när klockan närmade sig midnatt tackade jag för mig och åkte tillbaka till hotellet. Dags att ta igen förra nattens förlorade timmar innan klockan ringde igen för morgondagens morgonpass!

Att sova borta är inte riktigt min grej, men när jag vaknade imorse ville jag verkligen inte kliva upp ur sängen. Herregud vilka sköna lakan, sååå mjuka!! Men, det var bara att kliva upp och gå ner till frukosten.

Vi tog en taxi till mässan och väl på plats förberedde vi det sista innan dörrarna öppnade för all press.

På kvällen åkte vi iväg och käkade innan vi mötte upp hela gänget med Game Changers i vår hotellbar! Shit vilken rolig kväll det här blev! Helt bananas gick vi allihopa dessutom! Det beställdes in drink efter drink, fintequila i shotglas, öltunnor, m.m. Kan hända att jag stog i baren en stund också och blandade 10+ drinkar till oss ^^ Snacka om att vara festen mittpunkt utan att egentligen mena det... Jag har aldrig varit så populär som när jag kom gåendes med drinkbrickan ^^

Det blev en sen natt den här gången, men vi hade eftermiddagspasset dagen därpå, så vad gjorde det?! Riktigt, riktigt kul hade vi iaf och det skulle sig visa sig bli en extremt svårslagen kväll!

Måste säga att hotellfrukosten här ändå är mer än OK, jag kommer nog överleva den här veckan! Sofie och jag möttes upp efter frukosten, sedan tog vi en promenad och passade på att se lite av staden innan själva mässan drog igång.

Vi började med katedralen... Herregud vilken kyrka! Därefter tog vi en promenad genom gamla stan och fortsatte ner mot kanalen. Där slog vi oss ner och käkade lunch innan vi besökte Hohenzollern Bridge - Kärleksbron. Enligt tradition hänger man ett hänglås på bron för att visa evig kärlek, sedan kastar man nyckeln i vattnet i Rhein nedanför. Himla söt tradition!

På eftermiddagen mötte vi upp de andra i mässhallen innan det var dags för liveshowen! Shit va stort det var, området var enormt likaså vårat bås! EA bjöd på en riktigt välplanerad show, sedan bjöds det på mat från foodtrucks, öl och glass!

Den här gången arbetade vi i skift, riktigt skönt! Eftersom jag inledde med ett morgonpass blev det en lugn och sansad kväll. Vi högg varsin taxi från mässan till Hilton, där vi slog oss ner på restaurangen och käkade gott! Pilgrimsmusslor och ett glas vitt, sen fick det bli sängen för min del!

De senaste veckorna har gått så snabbt, helt sjukt. Plötsligt var det dags för mig att åka iväg till Köln i Tyskland för att vara med på årets upplaga av Gamescom - världens största spelmässa med närmare 400 000 besökare!

Jag mötte upp Sofie på Arlanda. Vi högg en sallad och tog varsitt glas champagne innan det var dags att lyfta. Efter drygt två timmar landade vi Tyskland och där sprang vi på två andra kollegor, därefter tog vi tåget in till Köln.

Tågstationen låg alldeles intill den enorma katedralen, herregud vilken byggnad! På andra sidan stationen låg vårat hotell. Efter lite om och men checkade vi, sedan var det dags för mat.

Vi bestämde oss för att gå till ett sushiställe som fått bra betyg på Google, men de hade tyvärr stängt. Istället tog vi en taxi till ett annat ställe som jag visste var bra, men de var självklart fullbokade. Hungriga som små monster började vi röra oss tillbaka mot hotellet när vi passerade ett ställe som faktiskt var öppet - Kuchi Mami.

Kocken var själv och vi kom dit bara en halvtimme innan stängning. Servitrisen var så himla söt mot oss och gjorde allt för att vi skulle få en riktigt bra upplevelse och mat. Vi väntade närmare en timme på vår mat, men oj vad mycket mat vi fick in när det väl var dags! Hela upplevelsen och sättet de serverade maten på gjorde vår kväll!

Vi var tillbaka på hotellet runt 23 och tanken var väl egentligen att vi skulle gå och lägga oss. Men, jag fick en gäng SMS av våra Gamechangers (vilka höll till på Hilton), så jag drog med mig Sofie och gick dit! Riktigt kul att ses igen och ta sig en drink eller två med dem!

Dagen med stort D är här, äntligen raceday! Vi vaknade ännu tidigare idag för att komma till banan i god tid (trodde vi). På väg dit passade vi dessutom på att köpa varsin campingstol att sitta i... Betydligt mer bekvämt än att sitta på backen ^^ Vi var där vid 08, men shit, det var packat redan då!

Som tur var hittade vi faktiskt en ganska bra plats, där vi dessutom kunde använda våra stolar. Vi slog oss ner och tittade på klockan - bara fyra timmar kvar ^^ Å andra sidan satt vi ganska bra här, det regnade inte och vi hade varandra!

Timmarna gick ganska snabbt faktiskt och snart var det dags! För drivers parade, sedan formationsvarvet. Även fast vi satt långt bort från start- och målrakan, hörde vi när starten gick - awesome!

Upp tidigt och iväg!

Det var betydligt mer folk idag, men vi fick helt OK platser under FP3. Dock började det regna och fram åkte alla paraplyer ^^ Inte så konstigt kanske, det vore inte British GP utan lite regn... Kanske kunde kvalet bli riktigt spännande om det här höll i sig?!

Kameran var med idag och det blev ett par riktigt bra foton... Tack till Kameradoktorn som är världens bästa butik och tack till Mats som alltid låter mig låna det jag behöver (den här gången en 2X telekonverter till min 70-200).

Efter FP3 högg vi lite mat, sedan tog vi en promenad runt området och kikade runt. Lagom till kvalet hittade vi platser på start- och målrakan, perfekt!

När vi kom tillbaka till huset på kvällen, slängde vi oss i duschen innan Johan tvärsomnade i sängen. Själv satte jag igång att kolla igenom alla hundratals bilder jag tagit under dagen för att se om det var någon som gick att använda.

Sash hade erbjudit sig att köra oss till närmaste stad ifall vi ville äta på en restaurang på kvällen. Vi SMS:ade och sa att vi var mer än nöjda ifall de kunde köra oss till närmaste matbutik så att vi kunde handla lite fukost och något litet till kvällen. De hade helt missat att vi kommit hem, men sa åt oss att komma ut i köket om vi ville. Där stod Manpreet och lagade mat och hade gjort i flera timmar ^^ På menyn stod indiskt långkok på lamm... Haha alltså, världens bästa värdpar!

Snart åkte både öl, vin och drinkar fram och efter någon timme trillade Manpreets syster+man in ^^ Helt plötsligt hade vi en härlig middag framför oss och det kändes som en middag med riktiga vänner! Och inte nog med att Manpreet hade spenderat flera timmar i köket redan, hon ställde sig dessutom och kokade ordning indiskt te efter middagen - en process som tar närmare en timme att få klart.

Vi slog oss ner ute i deras trädgård och tände den lilla kaminen de hade där. Här satt vi, i Silverstone, med människor som fram till för några timmar sedan inte ens hade existerat för oss. Det var supertrevligt och vi kunde förmodligen inte ha haft en bättre kväll under den här resan!

De har förstört alla framtida vistelser hos andra värdpar... Ingen/Inga kommer någonsin slå de här två underbara människorna!